måndag 24 oktober 2011

Läzzzza på tåg

Man tänker att man ska läsa på tåget. Och det gör jag i och för sig, cirka fem sidor under hemresan innan blicken blir så tung, så tung. Väntar in konduktören och sen däckar jag. Vaknar ofta en tio minuter senare, men då känns det som om jag varit nere i djupsömn och vänt.

Fem sidor om dagen gör ingen bok och det märks ju att jag tappat lästakt på sista tiden. Jag försöker kompensera med en och annan bild till skillnad från en och annan bok ;) Men till slut märks det ju, skulle det här vara en bokblogg, va?

Men nu har jag i alla fall läst ut The sense of an ending och filar på en recension. Svårt är det. Svårt.

5 kommentarer:

  1. Ja det är inte alltid så enkelt att läsa på tåget, även om man har storslagna planer på hur mycket man ska hinna med. Ibland har jag svårt med koncentrationen på grund av babbliga medpassagerare. Om jag nu kan hålla mig vaken... :)

    SvaraRadera
  2. Hösten hjälper väl knappast till heller. Jag känner hur energin rinner iväg i samma takt som dagarna blir kortare. Ser inte alls mot vintertiden nästa vecka...

    Jag tycker inte det är något fel på din lästakt med tanke på att du recenserar varenda bok du har läst. Det gör väl inte alla dina bokbloggarkompisar. Du har aldrig funderat på att slöa till dig lite lite och Strunta i Recensionen av Boken någon gång då och då?....

    SvaraRadera
  3. Bokklok, tror jag har en rätt bra förmåga att stänga ute allt sorl iofs. Tonårsbrudar som säger meh guuuud och iiiiihhh med gälla stämmor undantaget.

    Kattis, svar nej, så gör man bara inte ;)

    SvaraRadera
  4. Jag är så lyckligt lottad så det finns tysta kupéer på tågen jag åker. Innan jag kom på det hade jag jättesvårt att fokusera på grund av exakt likadana tonårsbrudar som du störs av.

    SvaraRadera
  5. Så där är det ibland. Jag känner väl igen mig. Fast nu har jag faktiskt läst en del böcker - men ändå inte bloggat om dem...

    SvaraRadera