Kompisar från förr

Jag började året med att läsa om lite barndomsfavoriter i olika genrér. Nostalgi på hög nivå, men det är alltid lite farligt att göra sådana här experiment med vuxna ögon då det där nostalgiska skimret riskerar att försvinna och ersättas av besvikelse eller än värre av skämskuddar. Inget av detta hände i dessa fall utan alla höll måttet. A trip down memory lane kan rekommenderas ibland.

I Maria och Blå Prinsen av Marie-Louise Rudolfsson får 12-åriga Maria sin första häst, den blå skimmelnPrinsen. Jag var aldrig någon riktigt utpräglad hästtjej, men hästböcker läste jag en del. Så här i efterhand tror jag inte det var själva hästarna som var det egentligt intressanta utan dramatiken som uppstod runtomkring. I den här boken blir jag (märkligt?) berörd av földöd och misshandlade barn samt lite spänd på hur det ska sluta med stallpojken Hugo och den mystiska typen i stallet. Samtidigt gillar faktiskt också att det inte är ett rasande tempo hela vägen utan att vardagen också tillåts ta plats.

Skriv upp det, Lotta av Merri Vik är lite skön, humoristisk 50-talsretro med kraftuttryck som "O jämmer" :) Lotta är en sprallig femtonåring, som på något sätt alltid tycks röra till det, men hon får lov att vara lite slarvig och okoncentrerad utan någon moraliserande twist på slutet.

Femböckerna av Enid Blyton, jag slukade dem alla. Är det fortfarande lästa av dagens tweenies? Fem söker en skatt är den första där de alla möts för första gången, utforskar slottsruiner och finner en skattkarta. Ett klassiskt äventyr, mysigt och spännande.