Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen

Nu är vi hemma från Stöten igen efter 160 vägmil, stugmys, skidåkning, bebisrock'n'roll (Baby J + Syrrans 1-åring) och artärförödande chokladintag. Det var en jättebra vecka med fint och soligt väder, lite hostigt och febrigt på sina bebishåll, men annars gick allt över förväntan bra, inklusive långkörningen med barnen som jag (helt i onödan) bävat inför.

Läsning och bloggning fick ske i tiominuterspass här och där, men jag avancerade åtminstone framåt i mina tre böcker, som det säkert kan komma rapporter om senare.

På uppvägen gjorde vi stopp i Göteborg. Jag hade hoppats på räkmackelunch i Gothia Towers, men det var överfullt så vi traskade till familjerestaurangen i Universeum tvärs över gatan. Maten där var under all tråk- och äckelkritik, men gummiödlorna som serverades till barnens rätter gjorde stor succé på huvudet. Universeum i sig verkar vara riktigt intressant för en vetgirig unge, så kommer vi till Götet i sommar ska vi ta med oss äldsta fröken dit igen. Fast vi äter nog någon annanstans...

Här en liten tomte utanför restaurang Brasseriet i Stöten. Vi åt mat där första dagen, gott och rikligt, men körde annars stugkäk.

Här är fina stugan, inuti var det en "dröm av furu" enligt Mr Book Pond. Lite snöfattigt utanför som synes och det fina vädret bidrog till att det smälte alltmer under veckan, så det gick inte att skida riktigt ända fram till porten.

Fyraåringen som aldrig prövat att åka skidor satte vi i skidskola. Första dagen höll hon hårt i våra skidstavar, men svisch sa det så åkte hon både lift och nerför backen på egen hand. Viktigast var förstås att hon också tyckte att det var roligt. Jag, som själv lärde mig åka först i 25-årsåldern, en lång och plågsam historia full av vurpor samt ren och skär skräck, fascinerades av framstegstempot under veckan och inte minst av tålamodet hos de duktiga skidskolelärarna!

Vi turades om att vara hemma med småttingarna en halvdag i sänder och kunde då delvis viga tiden åt pulkaåking. Tveksamt mervärde dock när det tog en halvtimme att få på två barn kläderna och gå till backen för tio minuters utförsåkning... Sen blev Baby J lite dålig och gick mest omkring och skrek efter "appen". För den oinvigde har hon inte avancerat mobilintresse utan bara ett konkret behov av "napp"

Avkoppling för de vuxna med after ski-klassikern Glühwein och Orangina. Som familjemål och för en mediumbra skidåkare så tyckte jag att Stöten var en väldigt bra skidort med fint utbud av bra backar, även om liftsystemet på sina håll känns till åren. Gillar man mer avancerad skidåkning (inte jag, se ovan) så kan det nog kännas aningen begränsande, men då har man å andra sidan Trysil bara några mil bort, så eventuellt går det att kombinera.