onsdag 30 juli 2014

Spotify för böcker

Julis stora boknyhet är att Amazon lanserar en ny prenumerationstjänst för e-böcker som kan läsas via Kindle. För en månadsavgift på 10 dollar får man enligt Amazon obegränsad tillgång till 600 000 e-böcker, vilket på pappret verkar fantastiskt.

Men enligt New York Times så har inte de fem största amerikanska förlagen hoppat på tåget ännu och därmed är deras böcker inte tillgängliga i tjänsten. Och Amazon är inte ensamma på marknaden. I USA finns prenumerationstjänsten Scribd som till skillnad från Amazon har stora förlag, som t.ex. HarperCollins, knutna till sig. Amazons trumfkort kanske dock kan vara att det ingår ett stort utbud av ljudböcker i den nya tjänsten.

Just nu finns bara tjänsten tillgänglig för amerikanska kunder, men som Kindle-ägare ska det i alla fall bli spännande att följa utvecklingen.

En längre artikel i New York Times finns här.




Where'd you go?

Bernadette är en kvinna som inte passar in. I den Seattle-förort hon är bosatt i håller hon sig på sin kant, pratar inte med de andra skolmorsorna ("gnats" - knott - som hon kallar dem) när hon lämnar dottern och är allmänt illa omtyckt. Hennes märkliga och till synes eskalerande excentriska beteendet leder till att hennes man, den mytomspunne Microsoft-gurun, också börjar fundera på om allting verkligen står rätt till, men innan de hinner få några svar så har Bernadette försvunnit spårlöst.

Maria Semple har skrivit manus till TV-serier inklusive Saturday Night Live i många år och romandebuterade för ett par år sedan med Where'd you go Bernadette. Den har något av ett kvickt och slagfärdigt manus över sig, men liknar samtidigt inte mycket annat jag läst; uppbyggd av mailkonversationer mellan Bernadette och den outsourcade indiske assistenten, mellan grannen Audrey och vännen Soo-Lin, korta passager med makens och dotterns funderingar samt tidningsurklipp. Hela boken är som ett pussel av information som läggs ihop för att förstå vad som egentligen hände när Bernadette flydde sin lovande framtid som arkitekt och bosatte sig i Seattle, vad som hände dagen då hon flydde från Seattle och vart hon i hela världen hon tog vägen?


Det är symptomatiskt att boken till så stor del är uppbyggd av skriftlig kommunikation då själva essensen i Where'd you go kretsar kring vad som händer när vi slutar prata med varandra och bara kommunicerar via mail eller lappar, med alla de felaktiga antaganden det kan leda till.

Jag gillade Where'd you go skarpt. Det tog en liten stund innan jag kom in i boken och got the hang of it så att säga, men sedan uppskattade jag att den är annorlunda, oförutsägbar (bara en sådan sak som att en del av boken utspelar sig i Antarktis) och rolig med underliggande svarta stråk. Trots den fragmentariska bilden av alla karaktärer lär läsaren känna dem förvånansvärt väl och efterhand utvecklade jag sympatier med Bernadette. Framförallt tycker jag att hon har de coolaste solglasögonen!



lördag 26 juli 2014

I sommarens hetta

Jag förstår att ni undrar hur det går med sommarhögen, eh? På grund av skam är jag inte redo att lägga ut någon bild ännu, men jag är förundrad över att jag hittills bara klarat av en enda deckare, sommartider och allt! Och egentligen är det knappt ens en deckare, eftersom det var I stundens hetta av Viveca Sten. Hon skriver den så kallade Sandhamnsserien, vilka faller under cozy crime-facket; alltså inte åt det blodigare hållet. Det är egentligen inte så mycket att orda om vad gäller boken; följer man Sten kan man läsa den här också, men den tillhör inte de starkare kandidaterna. (Min recension ligger här för den som är intresserad)

Det finns dock en sak som är värd att omnämnas: just till I stundens hetta har Marcus Stenberg gjort ett bokomslags-CSI på omisskännligt fototekniskt, spetsigt och underhållande sätt. Check it out här!

Bild lånad från Marcusbiblioteket




tisdag 22 juli 2014

Sophies val i Sophies historia

Efter Livet efter dig fick jag som så många andra upp ögonen för Jojo Moyes. Det var ändå med viss bävan jag närmade mig Sophies historia då jag tänkte att Moyes signum kanske är feelgood med en feelbad-twist och det där med att gråta på tåget fick jag redan min beskärda del av när jag läste TFIOS...

Det börjar under första världskriget i ett ockuperat Frankrike. En dag kommer ett tyskt förband till den by där den unga Sophie Lefèvre bor och kräver att hon och hennes syster ska förse de tyska soldaterna med middagar på värdshuset de tidigare drivit. Systrarna har inget val, men allteftersom utvecklar Sophie ett speciellt band till den tyska kommendanten. Han är mycket förtjust i det porträtt Sophies man Edouard målat av henne och vill allt som oftast diskutera den och konst i allmänhet med henne. En dag inser Sophie att hon kan använda tavlan för att uppnå det hon helst av allt vill: att träffa sin man som sitter i ett tyskt fångläger, men det är ett riskfyllt och farligt beslut.

Hopp till nutid där Sophies porträtt hänger hemma hos Liv Halston, änka efter en berömd arkitekt som dog alldeles för ung. Av en slump träffar Liv en advokat som specialiserat sig på att spåra krigskonst som kommit på avvägar och plötsligt befinner hon sig i en situation där hon riskerar att förlora både sin nyfunna kärlek och det finaste minnet hon har av sin man.


Det dröjde inte många sidor förrän jag var helt fast i historien om Sophie Lefèvre/Liv Halston; två starka kvinnor, drabbade och förbundna av ödet trots att nästan 100 år passerat mellan dem. Ofta med den här typen av parallellhistorier så faller min favör hos endera parten, men här får Moyes mig att bli lika engagerad i båda kvinnorna, vilket är ganska unikt. Hon kan verkligen konsten att berätta en bra historia med känsla, driv och drama, som varken känns banal eller förutsägbar (vilket kanske epitetet feelgood ibland ger associationer till). Jag tycker också det är intressant boken är förlagd till första världskriget, då den tiden inte är lika skönlitterärt uppmärksammad - i alla fall inte av mig. En bok att förlora sig i big time.



torsdag 17 juli 2014

Word crimes

Den sedan 80-talet största remake-artisten kategori parodi, Weird Al Yankovic, är tillbaka. Minns till exempel "Fat" (Bad) och Like a Surgeon (Like a Virgin).

Här har han gjort om Robin Thickes "Blurred Lines" till låten "Word Crimes" där han ger sig på grammatiska fel, användandet av siffror som bokstäver och oskicket att kalla "espresso" för "expresso" (det är något som hela Frankrike behöver upplysas om för övrigt). Något för alla språkpoliser alltså; faktisk otroligt tight och roligt.

Klicka på titeln för att komma till you tube-länken





söndag 13 juli 2014

Nice update

Book Pond har semester. Hur det nu skiljer sig från övriga året då det också bara kommer ett inlägg i veckan. Men jag jobbar i alla fall inte sedan en vecka tillbaka. Första dagarna bockades det av saker på to do-listor, för när ska man annars hinna göra sånt man aldrig hinner göra annars. Och sen tog det en dag att packa inför stundande Frankrikesemester där jag just nu befinner mig, närmare bestämt framför finalmatchen i fotbolls-VM med franska kommentatorer. Att blogga parallellt är mindre nervöst (Heja Tyskland!).

På läsfronten har följande hänt: jag har läst ut Where did you go Bernadette/Marie Semple och påbörjat Steglitsan/Donna Tartt och Sandhamndeckare av Viveca Sten. Har typ tio recensioner att komma ikapp med (to-do-listan, hello). Ja, det är inget rasande tempo här som ni hör. Annars försöker jag upprätthålla någon slags rimlig träningsnivå som kompensation för de x antal croissanter, pain au chocolat och rosévinsglas jag sätter i mig tillsammans med ost och lantpatéer och, ja. That's pretty much it.


Jaha, här är vårt lilla mansion för veckan, inget märkvärdigt alls. 
Nä, vi bor inte här. Det skulle nog kosta oss några hundratusen i hyra för sju dagar, om det räcker. Gissar att det ägs av rysk oligark som har lång flickvän med oäkta kroppsdelar. 

Vi bor i stället i en Niceförort, Saint Laurent-du-Var, högst upp i en hyreslänga med 90-talsmöbler, dock fantastisk terass med utsikt. Där spenderar jag större delen av tiden med att träna, läsa, äta, dricka rosé och kaffe.

Åt ena hållet har vi havsutsikt.

Och åt det andra ligger bergen. Inte så illa pinkat ändå.

Fin utsikt även från Colline du Chateau i Nice, här över Promenade des Anglais och dyra bilar.

I St.Jean Cap Ferrat är det mer dyra båtar som gäller. Ser ömkligt små ut på bild. Det var så pass små att jag inte ens skulle ha råd att köpa en med en livslön. 

I Villefranche sur Mer träffade vi kompisar och åt goda Moules Frites och tittade på den gudomliga utsikten. Tror främsta frågan sådana här kvällar är: varför kan det inte vara sommar jämt?

Baby J står och spanar mot horisonten. Tänker förmodligen på glass. 

Båda minipondarna är riktiga vattendjur och stora fröken lärde sig göra volter i förrgår. 

Nära Saint-Aygulf hittade vi fin naturstrand idag och snorklade allihop utom Baby J. Gjorde klassiska snorkelmisstaget och är nu "något" röd på ryggen. Härligt ändå. 

Läste även denna på stranden. Stark början!

Kustvägen hem över Cannes. Det är sådana färger här att Instagram skulle ha ett eget filter som hette "Côte d'Azur"



torsdag 3 juli 2014

En god nyhet kommer sällan ensam

Får två goda boknyheter på Twitter inom loppet av en minut. Catherine Alliott kommer idag ut med ny bok: My husband next door och Elly Griffiths nya kommer i paperback i slutet av månaden: The outcast dead. Hur var det nu med den där sommarbokhögen. Hm..




Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017 november 2017 december 2017 januari 2018 februari 2018 mars 2018 april 2018 maj 2018 juni 2018