
Oskuldens tid handlar om en värld av konventioner, outtalade och uttalade. Gränsen mellan att vara accepterad och ute i kylan är hårfin och Wharton beskriver med en distanserad och ironiserande ton dessa mängder av absurda sociala koder att förundras och förargas över. I allt detta utmanar Ellen Olanska med sin okonventionella stil och Archer med sitt tilltagande ifrågasättande av sin livsstil, men förvänta er inte himlastormande dramatik utan allting sker lågmält och är ofta antytt snarare än explicit.
När jag läste Oskuldens tid befann jag mig i en situation där jag tyvärr inte riktigt hade tålamod med det här långsamma tempot och därmed sveptes jag heller inte riktigt med i den olyckliga kärlekshistoria som boken kretsar kring. Det var dock roligt att läsa ett kostymdrama som inte utspelar sig i England för en gångs skull. Eftersom jag läste ut boken under vår New York-vistelse så fick jag också en referens till hur livet på Upper East Side kunde ha tett sig.
Naturligtvis finns det en film också! Michelle Pfeiffer och Daniel Day-Lewis spelar huvudrollerna. Minns ni?
Jag fick ge upp mitt första försök med denna boken, men ville så gärna tycka om den så jag provade igen - och gillade! Som du säger kan man inte stressa igenom den utan måste ge den tid. Så här skrev jag om den: http://bockeretc.blogspot.it/2011/04/age-of-innocence.html
SvaraRaderaKul att du gav den en ny chans! Jag var helt i ofas när jag läste den, men jag tyckte inte illa om den, bara att den var för långsam för min sinnesstämning.
SvaraRadera