måndag 28 maj 2012

Sådan mor...

Mors dag i kalendern och på bloggarna igår. Det är ingenting vi brukar fira i familjen faktiskt, men när jag kom ut i köket på morgonen blev jag positivt överraskad då det låg fina teckningar från unga fröken Book Pond och en liten ask på köksbordet, som visade sig innehålla ett vackert halsband! Det är ju inte kloookt vad ungarna kan nuförtiden (säkert har de internethandlat också, fast med vems Visa-kort undrar man ju lite förstås. Inget SMS-lån hoppas jag iaf..)

Något modersrelaterat läser jag inte nu, men det finns ju en hög om man vill utforska den aspekten. Här är några stycken:

Den pyskopatiska modern: Vindsträdgården av Virginia Andrews. Det här minns inte 90-talisterna, men Vindsträdgården var för 80-talet vad Twilight är för YA-genrén idag. Det var uppslukande, snaskigt, fullt av tabun och ansågs allmänt som riktigt dålig litteratur. Det handlar om fyra syskon som hålls inlåsta på en vind av sin giriga och galna mor. Lite kuriosa är att Mats Strandberg (Cirkeln, ni vet..) läst om och skrivit en recension över hur erbarmligt dålig den är :)

Den maktlösa modern: Unless av Carol Shields. Frusterade kanske vi alla är mer eller mindre, beroende på vilken tid på dygnet du frågar (när barnen sover, brukar det lägga sig lite..) Unless handlar om Rita vars dotter har gått in i någon slags transliknande tillstånd där hon inte är nåbar. Hon har flytt hemmet och sitter och tigger pengar på gatorna alltunder det att Rita försöker hitta nyckeln till att få kontakt med sitt barn igen.

Den otillräckliga modern: Kan inte komma på ett bättre exempel än Doris Lessings svårt jobbiga bok Det femte barnet, om hur en familj får ett barn som är krävande och svårt att älska



Den kämpande modern: Också något av en naturlag, men ibland tar det sig mer dramatiska uttryck som i Inte utan min dotter av Betty Mahmoody, den (sanna) berättelsen om hur hon tillsammans med sin dotter flydde från Iran, sin man och den upplevda fångenskapen. Hur stor och ifrågasatt som helst på 90-talet.

Den roliga och (förvirrade) modern: Valfri krönikesamling av Martina Haag, t.ex. Hemma hos Martina

Kommer inte på några bra exempel på Bullmamman, annat än i barnlitteraturen. Kanske lite för ospännande och mjölig för att pitcha som huvudrollsinnehavare, non?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar