Livrädd? Livrädd!

Livrädd är den fristående uppföljaren till Nu ser du mig om Lacey Flint, kaxig polis med ett "intressant" förflutet och besvärande hjärtklappning i närheten av sin överordnade kommissarie.

Lacey blir den här gången placerad under täckmantel i Cambridge för att undersöka vad som verkar vara en självmordsvåg bland kvinnliga studenter med spektakulära och för kvinnor ovanliga tillvägagångssätt. Just därför finns det misstankar om att ett brott kan ligga bakom. Bara en kort tid efter Laceys ankomst börjar hon drömma mardrömmar, känner sig drogad på morgnarna och hon förstår att något inte står rätt till. Är någon henne redan på spåren? Är hon nästa offer?

Påsken kändes räddad när jag fick ett Livrädd i brevlådan från Modernista för ett par veckor sedan. Men när storhelgen väl kom hade jag läst ut boken för längesedan; den är inget man ligger och spar på när man väl öppnat pärmarna så att säga.

Jag blev såld på Nu ser du mig när jag läste den, bland annat på grund av London-miljöerna, men om man nu prompt ska förflytta sig så är Cambridge ändå näst bästa stället. Den akademiska världen är alltid en given vinnare i deckarsammanhang, speciellt om man behöver stoff till slutna sällskap och hemligheter och byggnaderna med sina tinnar och torn bidrar onekligen till rätt atmosfär. Pluspoäng.

Storyn är intrikat och genuint ondskefull, kanske inte helt realistisk eller så full av twist and turns som Nu ser du mig, men den förbryllar och förfärar som sig bör. Jag gillar också Laceys oslipade sätt och jag tycker om att läsa om de motstridiga känslorna mellan henne och Joesbury; komplext och mänskligt. Den som söker högklassig deckarunderhållning, search no more, för S.J.Bolton levererar kort sagt igen.

Tack till Modernista för rec-ex!