söndag 26 augusti 2012

Hur gammalt är gammalt?

Ännu en galen jobbvecka till ända och det märks ju på inläggsfrekvensen här. Inte hinner jag läsa några böcker heller, så det är ganska illa ställt på den personliga litteraturfronten... Men man kan ju skriva om vad andra läser - eller inte läser.

Under många år har jag haft en söndagsrutin där jag har gått ut/joggat med Godmorgon Världen i lurarna. Det har jag också kommit ifrån på sistone, förutom förra helgen då jag dessutom timade ett intressant reportage om böckers allt snabbare omloppstid. 

Det som diskuterades är hur sommar och höstsäsong plötsligt har blivit en sensommarsäsong och vintersäsong och hur fort böcker nu kan bli "gamla" och hamna ute i kylan. Det vittnades om hur förlagen får telefonsamtal från bokhandlare som vill returnera efter bara några månader och hur det kan vara svårt att finna ett år gamla böcker i vissa boklådor. Men det finns undantag: Sofi Oksanens Utrensning och klassiker som Den allvarsamma leken nämndes till exempel.

Den generellt allt snabbare utvecklingen i samhället nämndes som en orsak till det här fenomenet och att böcker har blivit en av många konsumtionsvaror, där "underhållningslitteratur" är det framträdande.

Bonnierförläggaren Stephen Farran-Lee målar en ganska dyster framtidsbild. Han säger att han är lite rädd för att "vanlig svensk skönlitteratur håller på att bli någonting musealt" och att vårt ändrade mediebeteende (t.ex. att läspauserna försvinner i vardagen till förmån för att kolla nätet och skicka sms) kan bidra till att läsning framöver blir någonting elitistiskt.

(Inom parentes sagt, så kan jag absolut relatera till att mina vardagspauser numera ägnas åt twitter eller jobb, åtminstone för tillfället. Läsning kräver nu en disciplin från mitt håll, som jag tidigare inte behövt. Och jag ställer allt högre krav på de böcker som jag faktiskt läser; tidigare kunde jag lägga tid på något halvintressant/tråkigt, men nu dör de skoningslöst halvlästdöden.)

Men det finns också hopp. Kulturjournalisten Annina Rabe menar att nya medier, som läsplattor, kan bidra till att de äldre böckerna lever vidare och att folkbiblioteken kan hjälpa till i att synliggöra äldre böcker.

Och det är också här som jag menar att bokbloggare och boknördar kommer in i bilden, för det finns många som inte specialiserar sig på det nyutgivna utan är mer genréinriktade.

Hos Flickan och Böckerna dyker det t.ex. ofta upp böcker som är mat-/kak- (och katt-)relaterade, Spectatia läser brittisk litteratur och gör dessutom resor till de litterära platserna med underbara fotoreportage som följd. Bokstävlarna föredrar skräck, fantasy och allmänt mörker, Mind the book plockar fram engelskt och franskt, gärna med psykologisk och/eller smart filmisk vinkling, MimmiMaries böcker läser otroligt mycket och "tidsvarierat", ofta biografier om historiska kvinnor, hos Bokomaten kan man finna italienskt och mycket ungdomslitteratur och vill man läsa om Maria Lang vänder man sig lämpligen till Fiktiviteter. För att bara nämna några.

The Book Pond är inte så specialiserad, på annat sätt än att jag inte är så snabb.. ;) Så här dyker det garanterat upp lite äldre böcker emellanåt; om ett par-tre år kommer ni t.ex. säkert kunna läsa recensioner av Fifty Shades of Grey, Artighetsreglerna, KOK Min Kamp och Hungerspelen ;) Välkomna tillbaka då..



söndag 19 augusti 2012

Läxhjälp Malmö

Just nu pågår Malmöfestivalen och som en del av den projektet Läxhjälp Malmö.

"Under Malmöfestivalen pågår en kampanj för att samla in pengar och rekrytera volontärer för läxhjälp. Barn och unga ska få hjälp och motiveras att göra läxor, utveckla sitt tänkande och skapa ett gott självförtroende" står det på Festivalens hemsida.

Bakom kampanjen står Röda korset, Röda korsets ungdomsförbund, Individuell människohjälp och Drivkraft Malmö, som är på plats med insamlingsbössor och som anordnar olika aktiviteter och auktioner till förmån för projektet.


Idag var t.ex. Bolibompa-Vi-i-Vintergatan-Pax på plats för att hjälpa barn med sina läxor, vilket kanske gick mindre bra då hon varken kan räkna eller läsa, ofta somnar eller får akut godissug mitt i ett mattetal... Tanken var att barnen skulle inse vinsten med att kunna läsa och räkna. All heder till henne då hon gick omkring i en röd, heltäckande "rymddräkt" i 26-gradig värme..


På området finns också en bokstig (troligen utrensningsex, men känns det ändå inte lite... fel? Trampa omkring på böcker liksom? ;) Desto coolare är ju bokkojan; hoppas det inte blir så mycket regn att tala om de närmaste dagarna...





onsdag 15 augusti 2012

Pansarhjärta

Harry Hole, ärrad polis i dubbel bemärkelse, bränd och på dekis efter sitt senaste fall, bosatt i Hong Kong när boken börjar där hans missbruk av hästar och opium har skuldsatt honom hårt.

Kaja Solness, Rikskriminalen, får i uppdrag att söka rätt på Hole då Oslo råkar ut för, av allt att döma, en seriemördare. Hon får med honom tillbaka, men mördaren fortsätter gäcka polisen och fallet kompliceras av intern konkurrens inom polismyndigheten som motarbetar Holes framfart samt Holes egna, inre demoner, som riskerar att bryta ner honom än mer.. 

Det här är den första boken jag läser av Jo Nesbo. Det är den åttonde i ordningen om Harry Hole och det finns en del referenser bakåt, framförallt till Snömannen, men det går bra att läsa Pansarhjärta fristående. Mördaren är av sällsynt grym sort, såpass att jag efter första kapitlets grafiska framställning måste lägga ifrån mig boken en stund. Den utstuderade sadismen och antalet offer kan jag känna är överdrivet, men spännande är det ju onekligen. Det som Nesbo gör bra är att förleda läsaren och här finns några överraskande vändningar som hamnar på pluskontot. Holes karaktär är på gränsen till den fiktiva kommissarie-stereotypen, men allteftersom så infinner sig en viss komplexitet = bra. 

Pansarhjärta var en överlag god, ny bekantskap. Jag blev inte helsåld på Hole; det känns lite som man har läst det förut, men ibland gör det ju just ingenting.



lördag 11 augusti 2012

I Ruth Galloways "fotspår"

Under senare delen av veckan åkte jag och Mr Book Pond iväg på ett barnfritt äventyr till norra delarna av Skåne, bland annat för att trekka lite på Hovs Hallar (barn med korta ben och dåligt tålamod hade gjort sig mindre bra här). För en gångs skull var vädergudarna med oss. När man bara får en sådan här dag, så känns det nästan som att den svenska sommaren är förlåten. Nästan.

På vissa ställen var  marken lite sank och jag fick plötsligt tydliga bilder av landskapet - saltängarna -  i Elly Griffiths Flickan under jorden i huvudet. När vi sedan kort tid därefter sprang på gamla bronsåldersrösen var ju saken klar; lite dimma på det där och jag hade kunnat vara Ruth Galloway vilken dag som helst, bortsett att jag inte är så värst arkeologiskt bevandrad förstås, men jag har ju i alla fall åldern inne nu.. ;)

Blev nu otroligt sugen på att läsa den andra boken i serien: Janusstenen

 Sankt och kargt, precis som jag ser saltängarna framför mig..  Lägg på lite dimma här, så är det inte the marshland upp i dagen, säg? Och ser ni Ruth som går där borta?

 Här bronsåldersrösen under utgrävning.

Ruth? Lite för glad kanske. Och oarkeologisk (troligen inte ens ett ord?) För ung? ;) 




måndag 6 augusti 2012

Den (skånska) vita frun

Alla som lekte Svarta/Vita Damen när de var små, upp  med en hand! Eller är det någonting som bara 70-talisterna höll på med, kanske? ;) Den vita damen är en spöklegend som existerar över hela världen, faktiskt har den hållit i sig ända sedan 1600-talet läser jag på Wikipedia. Även Borgeby Slott i Skåne sägs vara hemsökt av en kvinna i vitt och det är kring den här sägnen som Frida Skybäck spinner sin andra roman: Den vita frun.

Vinter i slutet av 1700-talet, kammarjungfrun Maria reser från Stockholm till Skåne för att hennes matmor Juliana ska hållas borta från ett mindre lämpligt äktenskapsval i huvudstaden. På Borgeby slott möts de av familjen Rosenhielm som gör allt för att hålla skenet av välstånd uppe, men i själva verket står de på ruinens brant och det finns ett alldeles särskilt skäl till att de vill ha ner Juliana - och Maria!


För Maria ska det bli en omtumlande vistelse; hon får känslor för den unge herr Rosenhielm, trots att hon vet att det är en omöjlig relation. På Borgeby upplever hon också från första början en oförklarlig närvaro av någonting som både skrämmer och fascinerar henne och som dessutom försätter henne i livsfara..

 Huvudingången till slottet

Hemligheter, spöken, underdogs, kärlek mot alla odds: ingredienser för ett klassiskt drama och jag tycker Frida Skybäck förvaltar detta väl. Jag blir snabbt indragen i historien och blir fast där, också mycket på grund av den "kursiverade skrivaren": en nyförlöst, olycklig och sjuk kvinna som för dagbok några årtionden tidigare och som berör mig. Maria har jag lite svårare för ibland, då det känns som om hon är långt mer försigkommen än vad som var möjligt för denna tiden (?) Som den historielärare Skybäck är förstår jag annars att hon forskat en del kring svenskt 1700-tal och det är en genuin känsla i boken kring kläder, uttryckssätt och mat.

Det som också är extra roligt med Den vita frun är att Borgeby slott bara ligger några mil från Malmö där jag bor, så idag var jag och spanade in omgivningarna som inspirerat Skybäck. Tyvärr missade jag ån, som spelar en viss roll i boken, men det får bli nästa gång!


Inne på borggården

Jag utgår ifrån att det här är "råttornet" (?)



söndag 5 augusti 2012

Fire walk with me

Keplerduons tredje bok om superkommissarien Joona Linna (som tack och lov inte ska spelas av Persbrandt i filmatiseringen!)

Egentligen är Linna avstängd efter vissa incidenter i Paganinikontraktet, men han kallas ändå in som "observatör" när det sker ett mord på ett behandlingshem för unga, självdestruktiva flickor. Det finns inga vittnen, men däremot misstänks en annan av flickorna, som flytt från hemmet, och Joona tar upp jakten på henne. Samtidigt blir han kontaktad av ett "medium", som alltmer desperat hävdar att hon vet vem som är mördaren..

Jag hade med mig Eldvittnet på vår Danmarkssemester i år. Mr Book Pond fick slut på böcker och jag gav honom den här att läsa. Han var skeptisk, men påbörjade den runt nio på kvällen. Vid tre-tiden på natten vaknade jag till och fann att han fortfarande läste, nu på sluttampen. Så svår att lägga ifrån sig är alltså Eldvittnet.

De korta kapitlen och det drivna tempot är förstås en av förklaringarna. Historien är spännande, jag tillhör inte dem som fattar hur saker och ting ligger till halvvägs igenom; kanske trög ;) Joona Linna är en annan success factor: mer av en ung Hamilton (fast med sundare psyke) än en trött Wallander och det klagar jag inte över. Det är också intressant att man får veta mer om Linnas privata historia - tragik, som man redan anat att det handlar om.

Misstänker också stillsamt att Kepler visste om att det skulle bli film när de skrev, då vissa scener här är extremt manusvänliga (slakteriet för er som läst.. )

Totalt sett tycker jag Eldvittnet är en tämligen fulländad deckare. Mindre actionspäckad än Paganinikontraktet, men faktiskt vinner den på det.

Lustigt nog har Flickan och böckerna precis också läst ut Eldvittnet, här är en länk till hennes recension.



fredag 3 augusti 2012

When at Hven

Många bildreportage här nu, idag från Ven (Hven), men är det semestertider så är det. Jag kompenserar med att slänga in en bild på Jo Nesbøs Pansarhjärta... För övrigt inköpt på Statoil på grund av att jag GLÖMDE ta med bok till stranden. Förstår att ni är chockade, men vi hade faktiskt en fin dag här igår...

Tidig morgon i Landskrona, på Hvenbåten, kyligt i luften, hoodie på. Funderade på om mina sex koppar termoskaffe verkligen skulle räcka.

No worries. En timme senare såg det ut så här. Vi cyklade genom en sådan fantastisk idyll att det nästintill krävde en facebook-status...

Tandemcykel var kul på hjul! Här med svåger som andrepilot. 

Strandstopp. Baby J går sin egen väg.

Här läste jag Nesbø. Kursiv mördare: så nyskapande...



Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017