söndag 29 september 2013

La fin

Nu är hela bokbloggmaffian, förlag, författare, utställare och övriga allmänheten på väg hem från Bokmässan för det här året. Vilka dagar det har varit! Helt otroligt intensivt och roligt med seminarer, samtal, mingel, middagar, fester, för lite sömn och böcker i mängder. Fast inte en rad har jag läst; när skulle jag ha hunnit det?

Jag tror att maffian är överens om att den intensiva, talföra, knasiga och fantastiska Caitlin Moran var en av årets absoluta höjdpunkter. Personligen tyckte jag även det var roligt att lyssna till Håkan Nesser, Göran Everdahl, Jonas Gardell, Mattias Boström, Amanda Hellberg och så förstås vampyrseminariet med Dark Places-Helena, som jag äntligen träffade i verkliga livet. Fredrik Backman såg jag också kort i ett monterframträdande och skrattade gott, bl.a. åt att hans förläggare är förtvivlade över att hans signeringar tar sådan tid då han samtidigt passar på att illustrera böckerna med små truckar och gubbar och annat fint.

Tack alla inblandade. Här kommer en delvis suddig bildkavalkad.



Årets bokbloggsambassadörer 





Jonas Gardell i samtal med Johan Hilton på DN:s scen.

- Några av er kanske hört talas om denna, trots den mediaskugga jag levt i!" Jonas Gardell i ett ironiskt uttalande till publiken om Torka aldrig tårar utan handskar

Här bokbloggsambassadören Marcusbiblioteket tillsammans med författaren Peo Bengtsson. Under lördagen ingick bl.a. Marcus och jag i en live-bokcirkel om Peo Bengtssons bok Kärleken passerade här en gång (tyckte mycket om) på Forma Books scen. 

Delar av bokbloggsmaffian (#boblmaf) samlad inför Helena Dahlgrens enda inhopp på mässan som moderator för seminariet Vampyren och den eviga hungern.

Här Helena i mitten omgiven av skräckförfattarna och vampyrälskarna Hannele Mikaela Taivassalo och Caroline L Jensen.




Här Petra Jankov Picha, jag och Anna från bloggen Och dagarna går på Formas scen om bokbloggande och hur det har förändrats över tiden. Tack till #boblmaf för ert moraliska stöd!



fredag 27 september 2013

Oh, what a beautiful morning. Oh, what a beautiful day

Har precis vaknat upp från en liten välbehövlig tupplur. Bokmässa i all ära, men man ska inte underskatta egentid på hotellrummet med nytvättade fötter!

Dag 2 på mässan har varit fantastiskt rolig även om den innebar tidig uppstigning på grund av att vi skulle ha Bloggfrukost redan 08:30 hos Bazar Förlag. Fast faktum var att jag grundade lite på hotellet innan, så när jag kom till Bazar fick jag second breakfast* så att säga.

Och så kommer det bilder förstås!

Det var en underbar, frostbiten morgon i Göteborg

Så därför valde jag att spendera hela dagen inomhus det här huset. Lägg märke till utomhuspoolen på våning 19 i högra byggnaden. Skulle ni våga bada där?

En unik syn: ett tomt mässgolv!

Här presenterar Ulla Tillgren från Bazar förlag Cecilia Samartin (som bl.a. skrivit Senor Peregrino) och David Safier (Dålig Karma). Det blev en trevlig stund med författarsamtal och frågor. 

På frågan om David Safier inspirerats av Kafkas Förvandlingen så svarade han skrattande att "I have a small kafka-trauma". Det var inte första gången det hände tydligen. 

När jag undrade hur det kom sig att han skrev in Casanova i handlingen och om hans kvinnohistorier verkligen var så hemska att han förtjänade återfödelse som myra så fick jag svaret att han ville ha med en historisk person och funderade på t.ex. Djingis Kahn. Men sen kom han fram till att det behövde vara någon mer humoristisk karaktär och valde därför Casanova.

"Casanova collected bad karma in a charming way" sa han

Här får Västmanländskan La Peregrina signerad av Cecilia Samartin

Sen blev det e-boksseminarium med representanter från Hoi Förlag, Bokon, Bonnier och så Pia Printz. Från början satt samtliga herrar mycket högre upp i luften, men Pias stol gick inte att höja så hon såg mycket smurflik ut, som hon uttryckte det. I en solidarisk och kanske symbolisk gest sänkte då förlagsjättarna ner sina stolar till fru Printz nivå. Det framkallade en hel del skratt. 

Detta var ett mycket intressant samtal som inleddes med dessa orden om e-böckers fördel:

"Upplagan tar aldrig slut."

Vi fick också reda på att Bonniers har ökat sitt utbud av e-böcker från 20 till 2000 på fem år och att de ger ut många gamla böcker som e-bok. Utmaningen med det kan vara att det är svårt att få tag i fysiska böcker för omvandling till e-media. Därför lägger de ner väsentlig tid på att jaga runt i antikvariat med mera på jakt efter gamla upplagor. 

Sen blev det bokbloggsmingel anordnat av oss #boblambs. Tillsammans lyckades vi fixa generösa förlagsgåvor, mat och dryck som här ligger framdukat i lugnet före stormen.

Och så här ser vi ut allihop (utom Socialistsimon som inte var närvarande). Fotografen säger uppenbarligen något roligt här (om Camilla Läckberg vill jag minnas..)

Mitt i minglet

Mässdagen avslutades med att jag gick och lyssnade på Caitlin Moran som är en entertainer av rang med en mycket utstuderad nonchalans (det är i alla fall mitt intryck). Hon var mycket rolig och mycket hyperaktiv.

Signering efteråt där hon på ett härligt charmigt brittiskt vis kallade alla för "darling" och på ett moranskt vis gav komplimanger till färggranna kulturtanter. 

*Alla som kan sin Sagan om ringen förstår vad jag menar



torsdag 26 september 2013

Hjältedåd

Har nu varit en hjälte och bloggat fastän jag borde sovit för länge sedan med tanke på de fyra timmar jag fick förra natten. Olika omständigheter aka twitter och socialt umgänge i VERKLIGA (det är sant!) livet kom emellan en tidig hemgång. Plus att vi gravt hade underskattat i vilken utsträckning restaurangerna är uppbokade i Göteborg under mässan. Således tog det sin lilla tid innan tio små utsvultna bloggare kunde sätta sig till bords.

Det har varit en lång och ganska bra dag. Seminarieplaneringen gick åt skogen förstås (helt normalt) och det är alltid lika roligt att träffa alla gamla och nya bekantskaper och utbyta skvaller och tankar om mässan och böcker och livet i allmänhet. Kvällens ämnen kom att handla om Knausgårds nästa (av oss påhittade) karriär som feelgood-författare, läsning för och inför barn, idéer om en skånsk bokresa inklusive en metafor-workshop med Björn Ranelid, påståendet att alla kvinnor tydligen har en leopardfas (really?), presentation av det nya ordet "portionsavund" (introduced by Bokbabbel från finskan och används i sammanhang när man egentligen velat äta det som grannen får på sin tallrik) och Maria Montazami. Citat från intervju med henne idag där hon tydligen bakat (kaka?) till sin hund:

"Det var ganska svårt. Men man kan göra det. Det var ganska lätt."

Nu kommer bilderna. 

Här är mitt kontor i Helsinborg. Det åkte jag bara förbi idag. Svisch, sa tåget. Ciao sa jag. 10:43 kom första jobbsamtalet. Men det var faktiskt det sista också. För idag.

På plats med seminariekortet nonchalant hängande runt halsen. Det viftar man med för att komma in överallt. 

Åker hiss ner från Heaven 23 där jag förstås ätit räkmacka. Inga foton på den i år, men om ni undrar kan ni gå in på Instagram #bokmässan och ni skall skåda ungefär 700 stycken i olika vinklar.  

Min boblamb-kollega Tova Larsson till höger i bild som alldeles strax ska börja intervjua Jenny Jägerfeld. Till vänster i bild står personal från Gilla Förlag. Jag kallar henne Carrie. 

Förlagssystrarna Martina Haag och Katerina Janouch är alltid urtjusiga i sina klänningstasser och höga klackar. Så även i år. Lyssnade på dem båda när de blev intervjuade i Piratförlagets monter och kände mig inspirerad av att börja löpa i ungefär tre minuter. Sen gick det över. 

Mingel hos Printz Publishing. Pia herself i blått som hade den goda smaken att bjuda på vinägerchips. Hon kanske vet att större delen av #boblmaf är ganska så anglofilt bevandrade. Bredvid henne står bokbloggmaffians eget mumintroll Bokbabbel. 



On the road again

Nu är jag på väg!! Åker samma sträcka som på väg till jobbet, vilket känns lite lätt ångestladdat, men desto bättre blir det när jag sen åker förbi kontoret. Ha!

En del av de övriga bokbloggsambassadörerna kom upp till Göteborg igår och gick på den traditionsenliga invigningsfesten Pressnatta, men jag hann inte få in detta i schemat (ägnade mig åt att packa och jobba). Enligt twitterrykten borde de vara lite slitna idag. Jag blir väl varse inom någon timme eller så då vi alla ska mötas upp i vårt dedikerade boblambs-rum på Bokmässan och lägga upp strategier.

Nu kör vi!



lördag 21 september 2013

När en av två vill gå

På första sidan i Kärleken passerade här en gång kommer Johanna hem från jobbet och meddelar sin äkta man Samuel att hon vill lämna honom. Hon har träffat en annan och det finns ingen återvändo, ingen möjlighet till någon förhandling. Samuel ställs inför fullbordat faktum och måste nu genomleva och genomlida en separation han inte själv valt med allt vad det innebär av känslomässig tumult och det svåra i att samtidigt upprätthålla tillräckligt av en fasad för att hantera sitt jobb och sina barn.

När Samuel inventerar upptäcker han att det inte finns många vänner kvar runtomkring honom och att han också kommer behöva göra en resa för att hitta tillbaka till bästa vännen Theodor - och sig själv. 


Samuel lever medelklassliv med fru, två barn, projektledarjobb och hanterar familjelogistik som så många av oss gör. Som jag gör. Det är väl en av orsakerna till att boken kommer mig så nära; igenkänningsfaktorn ska inte underskattas. Det andra är att Peo Bengtsson har en sådan självutlämnande, ärlig ton som gör att hela historien känns äkta. Samuels känslor packas inte in i något ståndaktigt, melankoliskt filter (tänker t.ex. här på Hugh Grant med kavajen på axeln när han tar sitt krossade hjärta och går genom årstiderna i Notting Hill). Sorgen, ilskan, längtan efter Johanna skildras precis så smärtsamt som det är när den som blir lämnad förnedrar sig, är inkonsekvent och överdramatisk. Det finns sällan någon värdighet med i verklighetens uppbrott.

Jag tycker också boken på ett bra sätt skildrar vikten av att inte tappa bort sina vänner och sig själv; även mitt i familjelivet behöver man dem och sin egen sfär. Slutet är helt i linje med boken i övrigt och undviker romantiserande. Det är märkligt, för i vanliga fall är jag en sucker för Hollywood endings, men här föredrar jag den stillsammare acceptansen, som kanske faktiskt i sig är ett lyckligt slut?

Jag tyckte mycket om Kärleken passerade. Det är en fin, modern relationsroman som är lättillgänglig trots innehållet. Om den kan lära oss något vet jag dock inte; människor verkar nu en gång vara funtade så att vi måste göra misstagen själva - och inte ens då verkar det hjälpa ibland..

PS 1: Har under hela dagen haft en lång diskussion med min fellow bokbloggsambassadörskollega (#boblamb), Marcus Stenberg om att te genomgående stavas thé i den här boken. Som kaffedrickare är det förstås ingenting jag lägger märke till, men jag förstår ju fullt och fast om man upprörs.

PS 2: Marcus ovan och jag kommer tillsammans med andra bloggare bokcirkla om Kärleken passerade under Bokmässan på lördagen 12:30 i Forma books monter. Jag undrar om han kommer dra upp thé-fadäsen då?



torsdag 19 september 2013

Let the games begin

Nu är mässchemat klart. Tror jag. Med reservation för ändringar förstås. Har i genomsnitt tre krockar per dag, men så mycket roligt att se fram emot med seminarier, bloggmingel, förlagsmiddag, bokcirklar med mera. På söndagen 12:15 kommer jag också finnas i Formas monter tillsammans med Breakfast Bookclub-pionjären Petra Jankov Picha och prata bokbloggar nu och då. Borde kanske researcha lite när jag tänker efter..


Topp tre mest efterlängtade seminarier just nu är nog:
  1. Dissekerar kärlek i vår samtid med Lena Andersson, lördag klockan 13:00
  2. Dickens med tuttar med Caitlin Moran, lördag klockan 14:00
  3. Vampyren och den eviga hungern med bl.a. Helena Dahlgren (Dark Places-Helena, som jag äntligen ska få se live!!!), lördag klockan 14:30, observera den typiska krocken med ovan
Och så förstås ett Odödligt geni med Mattias Boström om hans nyutgivna Sherlock-bok, söndag klockan 14
Och Nörd eller bildningstörstig med Spanarfavoriten Göran Everdahl, lördag klockan 17.

Och så vidare

Min gissning är att jag kommer vara lätt trött på söndag kväll.



söndag 15 september 2013

Tipping point-rapport

Nu ska vi prata om ett högaktuellt ämne, nämligen sommarläsningen... Jag förstår att ni måste ha funderat på hur det gick med den där 14 böcker höga sommarhögen presenterad i juni. Ja, alla är utlästa förstås. Slut på rapport.

Nej, det är tyvärr inte sant. Så här var det:

Här är den ursprungliga högen. 14 lagom tjocka böcker i sina bästa år att klara av på 10 veckor. 

Så här såg det ömkliga resultatet ut i slutet på augusti. Till höger i bild ligger fem (5!) utlästa böcker. Skammen är total.

Det som råkade hända var att det kom in lite andra böcker från höger och vänster som pockade på uppmärksamhet och om man lägger till Döden på en blek häst, Tistelblomman, Mordet på Orientexpressen, Livet efter dig, Berättelsen om Herr Roos så når jag nästan the magic tipping point signerad Mind the book

MEN, då ska man också betänka att överst i högen ligger min Kindle och i den finns även Vecka 36, Här ligger jag och blöder och Introvert - den tysta revolutionen, som också passerade under läsluppen de välsignade sommarmånaderna. Tänker man sig dem i fysisk form så blir högerstapeln definitivt högre. 

Slutsatserna jag kan dra av det här är följande:
  1. Det ursprungliga målet var aldrig särskilt realistiskt och i linje med de vanliga förnekelser vi book junkies tenderar att ägna oss åt (som "det är fullt logiskt att jag måste köpa den här boken fastän jag har 167 olästa i hyllan")
  2. Det blir aldrig som man tänkt sig.
  3. Jag har svårt att fokusera på mål och faller ständigt för frestelser under vägen.
Rätt svar är förmodligen alla ovan.



lördag 14 september 2013

Day gone bad

- Dagen då jag dog var inte speciellt kul. Det berodde inte enbart på min död. 

Detta är den finurliga inledningen på Dålig Karma av David Safier. Den handlar om Kim Lange som är en framgångsrik, självcentrerad tysk TV-programledare, i ungefär ett kapitel, för sedan dör hon i en olycka (som involverar ryskt rymdskrot) och återföds - som myra.

Myror, förstår hon snart, står inte så värst högt upp på reinkarnationsskalan och det ser ut som hon nu är dömd till ett sexbent liv av brödsmulesamlande. Kim är förtvivlad, hon vill tillbaka till sin dotter och sin man, även om äktenskapet var lite si och så och hon kanske råkade vara otrogen med den ärkesnygge programledarkollegan Daniel Kohn samma kväll hon dog. Men ändå.


Och snart finner hon en allierad i flygmyran Casanova, den forne italienske förföraren, som drabbats av samma karmiska öde. Tillsammans ger de sig ut på ett uppdrag som involverar ond, bråd död, återfödelser i andra livsformer och läxor om livet.

Dålig karma är en humoristisk roman med ett budskap om att goda, osjälviska gärningar lönar sig och att vi alla kan få en ny chans. Så många gapskratt blev det inte, som aviserats av förhandstipsen, men jag fann den smårolig rakt igenom på ett lite skruvat sätt. Hela idén om att berätta boken ur en myras/hamsters/katts perspektiv gör den ju klart annorlunda och jag tyckte det var en lustig idé att slänga in Casanova i handlingen, som även som myra försöker lägga sig till med förförelsekonster. Men är det verkligen rättvist att hans kvinnoaffärer ledde till att reinkarnerades på den karmiska botten?

Blev jag då en bättre människa när jag läst Dålig Karma? Tyvärr inte - ännu, får jag nog erkänna, men jag blev i alla fall underhållen en stund och nu har jag en fin bok i bokhyllan: visst är omslaget härligt!

David Safier kommer för övrigt till Bokmässan i år och finns med i seminarieprogrammet. Jag och andra bloggare kommer dessutom få tillfälle att träffa honom i Bazar Förlags monter under ett frukostevent. Det ska bli kul!



söndag 8 september 2013

Sommarens sista suck

Brittsommaren - eller heter det Indiansommar? - håller i sig, så den här söndagen tog vi tillvara på den sista värmen och spenderade en halvdag på stranden - och på Lomma glassfabrik. Det var nästan så varmt i vattnet att jag hade kunnat tänka mig att bada. Det gjorde jag (förstås) inte, men barnen var inte sena att skutta i. Sen fick vi cykla hem i ilfart med frusna små kroppar och blöta kläder och parkera dem framför TV:n under en filt. Och sen somnade vi.







Vecka 36 i Vecka 36

Sofie Sarenbrant är en av senaste årens mest produktiva deckarförfattare med inte mindre än fyra utgivna böcker sedan 2010. Liksom många andra i deckarvärlden har hon motat in sin domän och låter delvis sina böcker utspela sig i det skånska samhället Brantevik men också i Stockholm.

Vecka 36 är en av dem som är förlagd till Brantevik där två stockholmspar semestrar ihop. Bästa vännerna Agnes och Johanna är båda gravida och inväntar ivrigt att få dela föräldraledigheten ihop. Så försvinner plötsligt Agnes en kväll - spårlöst - och genast riktas misstankarna mot hennes man Tobbe. Hur var äktenskapet egentligen och har han någonting att dölja?

Det är en annorlunda infallsvinkel Sarenbrant fått till. Här råder inte de initiala tveksamheterna, som vid många andra försvinnanden, att Agnes valt att gå under jorden av fri vilja, men man förstår inte varför någon skulle vilja föra bort eller göra en höggravid kvinna illa och tanken på det är förfärande. Jag läser vidare med ängslan och oro över hur detta ska utvecklas, kanske också blir mer berörd då jag själv varit gravid ett par gånger.

Boken är berättad genom flera personers perspektiv: väninnan Johanna, den otrevliga journalisten Rosenlund, poliskommissarie Lars Räffel och Tobias, Agnes man. Med tanke på att han också är huvudmisstänkt så funderar man som läsare hur mycket av hans betraktelser som faktiskt är sanna... Vecka 36 är lättläst, håller absolut som underhållning för stunden och slutet - som inte ska avslöjas här - är så pass överraskande att jag också känner att Sarenbrant inte är så förutsägbar som man kanske kan förledas att tro.

En stor invändning har jag emellertid mot korrekturläsningen av Vecka 36 (eller är det bara i e-boken?) då det finns en hel del felaktiga särskrivningar. Jag blir vansinnig av det här när jag läser och jag hoppas verkligen att mer krut har satsats på korrekturen i kommande böcker..







torsdag 5 september 2013

Rebecca returns

Last night I dreamt I went to Manderley again

Så lyder första meningen i Daphne du Mauriers mest kända bok Rebecca, en 75-årig klassiker som ännu säljer stort, har fått två uppföljande böcker av andra författare (en av dem är Mrs de Winter av skräckdrottningen Susan Hill, men ärligt talat tyckte jag den var lite lam..), har filmatiserats av Hitchcock 1940 och blivit musikal. 

Daphne du Maurier återvände 1937 från Egypten, där hennes man var stationerad, och slutförde Rebecca på deras gods Ferryside (fast det är Milton Hall i Cambridgeshire som är förlagan till Manderley). Rebecca är en romantisk spänningsroman som berättas av Maxim de Winters andra hustru. Efter bröllopet finner hon sig leva i skuggan av den första frun, den glamourösa Rebecca, som hushållerskan Mrs Danvers avgudade och vars död i en segelolycka är omhöljd i dunkel.


Daphne du Mauriers son Kits Browning berättade nyligen i en tidningsartikel i The Telegraph att Daphne du Maurier i och för sig avskydde när Rebecca kategoriserades som romantik, för själv sa hon att det var en studie i svartsjuka. Bakom historien fanns det verklighetsförankring i du Mauriers eget liv då hon hyste svartsjuka gentemot Jan Ricardo, som du Mauriers man först var förlovad med, och som senare begick självmord genom att kasta sig framför ett tåg.

Nästa steg för Rebecca är en nyinspelning av filmen i Hollywoodformat. Kits Browning säger att avtalet håller på att förhandlas och jag kan säga att jag minst sagt ser fram emot den!




Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017