onsdag 30 november 2011

Cookie monster

Det har förstås bakats pepparkakor även i det bookpondska hemmet i år. Eftesom unga fröken Book Pond (nej, tyvärr är det inte jag..) var inblandad i processen så var väl dinosaurietemat ganska givet. Egentligen behöver jag väl inte nämna att det är en T-Rex på bild, men om någon mot förmodan inte kan rabbla Dino-ABC baklänges i sömnen så säger jag det i alla fall. Voilà: vårt eget kakmonster!




måndag 28 november 2011

Hårda paket är alltid bäst

Årets julklapp är tydligen en matkasse, men jag tillhör den sjuka kategori människor som faktiskt gillar att åka och handla mat (yeah, you heard me). Om nästa års julklapp däremot är en plockhjälp som kommer hem två-tre gånger om dagen och plockar upp klossar/nappar/kläder/utspridda dvd:er/matrester/fjärrkontroller/pusselbitar och lego, då skulle jag stå först i kön...

Så personligen tycker jag nog att årets julklapp är en bok - förstås. De kan t.ex. inhandlas i bokhandel då dessa, precis som (årets bloggare) Calliope skriver här, också måste överleva. Vill man handla på nätet, men inte vet exakt vad, så tycker jag man kan besöka fina siten Fritz Ståhl. Här finns inte bara böcker till försäljning, man får dessutom tips och recensioner från bokpanelen och stöttar vid köp ett läsprojekt i Afrika. Tidningen Vi Läser gav nyligen Fritz Ståhl pris som "årets entreprenör".





fredag 25 november 2011

I en annan tid

Vad gör en stackars flicka som inga böcker handla får? Nja, man ju kika lite, planera för andra tider, eventuellt klappa lite på omslagen, såna saker. Jag har ju fortfarande en mängd olästa böcker i hyllan som jag verkligen vill läsa, men det är faktiskt inte mitt fel att det kommer nytt som verkar så bra. Här är lite av det som jag har ögonen på just nu:

11/22/63 av Stephen King. Förstås! Kings bok om en tidsresande man som försöker förhindra mordet på John F Kennedy, står överst på önskelistan. Har dessutom nominerats till Bad sex award i dagarna... Jag vågar knappt läsa recensionerna av rädsla för att de ska vara negativa, för jag vill behålla min bild av den här boken som något värt att vänta på.

När börjar det riktiga livet av Fredrik Lindström. Lindströms nya novellsamling. Jag brukar inte vara sådär till mig över det här formatet,
men Lindström är en av de smartaste och roligaste jag vet och efter framträdandet i Babel så är jag övertygad om att det nog blir bra det här.

The Shadows in the Street av Susan Hill. Den fjärde delen om kommissarien Simon Serralier. De andra böckerna har varit olika de flesta andra deckare som jag läst; mycket mer psykologiska, suggestiva, bättre. A got to read.

Gå sönder, gå hel av Sofia Nordin samt Blue nights av Joan Didon. Feel-badlitteratur när den är som bäst - har jag förstått. Jag vet inte varför jag dras till de här böckerna, som jag vet kommer göra ont och få
mig att gråta, men det är som att jag behöver lite svärta ibland.

Och så lite cosy crime/chick lit i form av Literacy and longing in L.A av Jennifer Kaufmann/Karen Mack samt Murder is binding av Lorna Barrett.

Nu tar fredagkvällen ut sin rätt här så jag ska gå och lägga mig och läsa!



onsdag 23 november 2011

À Bruxelles

Så sakteliga börjar jag komma ikapp mig själv igen efter Brysselhelg, uppackning och tidiga jobbmorgnar. Jag har dock fortfarande Google reader att ta mig igenom med sina (just nu) 212 olästa inlägg..

Hade dock en fabulös helg där champagne och vin, moules frites och stora latteskålar samsades så fint så. Novembermånaden till trots bjöd staden också på sol. Bara dagsljus känns ju som en bonus vid den här tiden på året, så det var verkligen sensationellt.

Typisk Brysselvy. Sekelskifteshus står sida vid sida med moderna stålbyggen, här Europaparlamentet i bakgrunden.

Och det finns också sådana här fantastiska sagogrindar framför radhusen.

Det här besöket var också till stor del barnfokuserat för att vår egen och våra vänners fyraåring skulle träffas och leka lite, så därmed stod även lekparker, naturhistoriska museet med dinosaurieutställning (unga fröken Book Pond är inne i en extremt dinosauriefokuserad period) och födelsedagskalas på programmet.

Här sitter nöjda 4-åringar på en dinosauriefot i sten utanför Naturhistoriska.

Inne på muséet fanns det fler. Här en fossil från en Tyrannosaurus Rex. Bara sisådär en meter lång. Mrs Book Pond tyckte också det var rasande intressant. Obs, ingen ironi!

Det här är familjen pyssel i kvadrat och inför stundande födelsedagskalas kom stora pyssellådan fram för att fixa fina pirathattar.

S gjorde ingen pirathatt utan självklart en - just det - dinosauriehatt. Här har visst jag blivit modell.

Och här poserar hon själv i egenbygget.

Som avslutning hann jag med att shoppa lite, så det blev Tintin-prylar för hela slanten. En tröja till maken, en kopp och ett bokmärke till mig. Inte jätteförtjust i den där hjärta-grejen, mais ca va.




måndag 21 november 2011

Paganini-naninaninana

Dagens boktips: Paganinikontraktet! Well, 70-talisterna kommer förstå vad jag menar i alla fall ;)

Jag missade i vanlig ordning hela Hypnositören-hypen när det begav sig, även om jag med viss spänning följde knäckandet av Kepler-koden.

Men en dag för inte så länge sedan stack syster Paganinikontraktet i handen på mig och sa att den var "sjukt spännande". Sen kom jag in i en period i mitt arbets-/pendelliv då jag behövde något just sjukt spännande för att pigga upp novembergrånaden, så valet var givet.

Boken börjar med att Viola Fernandez, syster till fredsaktivisten Penelope, blir mördad på en segelbåt och Carl Palmcrona, Generaldirektör för Inspektionen för strategiska produkter (dvs vapen) begår självmord i sin paradvåning. Det tar inte lång tid innan Joona Linna: hjälte, polis och finländare, förstår att de båda dödsfallen hänger ihop, men hur är en helt annan fråga. Han har tillsammans med SÄPO-älvan Saga Bauer inte så lång tid på sig att fundera då en cleaner (tänk Léon) är utsänd för att sopa igen alla spår och har en tendens att sätta eld på allt som kommer i hans väg.

Nu står det klart att de åtta planerade Kepler-böckerna ska bli film och så småningom efterträda Beck på söndagstronen klockan nio. Det hade jag kunnat räkna ut utan pressmeddelande, då man får leta efter en mer filmisk bok. Karaktärerna är skarpa i linjerna och har några, få utmärkande egenskaper som är lätta att översätta till vita duken. De stillsamma partierna i boken är få, här sparas det inte på krutet, bokstavligt talat, då det sprängs hus och fordon om vartannat. Dessutom bjuds det på knivaction, skjutjärnsaction och kampsportsaction som bonus. Till och med en gammal, hederlig biljakt har fått plats (är iofs bland det tråkigaste jag vet att läsa om/titta på så mervärdet av detta är tveksamt) och som kronan på verket är storskurken genomond och allsmäktig.

Låter det som att jag raljerar så är det för att jag gör det. Jag känner lite att Kepler-paret har tagit i så de nästan spricker här och det blir efter ett tag lite för bra med alla eldsvådor och mängderna av mord på oskyldiga personer. Behövde verkligen så många dö och så våldsamt för att boken skulle fungera, va, Lars & Lars?

Men, som Tony Irving skulle sagt, jag ville sällan skiljas från Paganinikontraktet under det att jag läste för den är onekligen spännande och driven. Det gör inte mig någonting att Joona Linna är en übermensch med ett sjätte sinne, jag kan tvärtom tycka att det är lite uppfriskande att det inte alltid behöver vara så himla jordnära i svenska deckare. Plotten kanske inte heller är den mest realistiska, särskilt inte med James Bond-skurken som lurar i yachten, men återigen, so what? Detta är fiktion och underhållning (med en världssamvetestwist förvisso då vapenhandeln till krigförande, fattiga länder ligger som grund för storyn) och som sådan uppfyller den precis sitt syfte. Jag kanske till och med skulle kunna tänka mig att se filmen.



lördag 19 november 2011

Bryssel-skål


Jag och stordottern befinner oss nu i Bryssel i huset med snyggaste terassen, mätta och stinna efter rediga baljor Café au Lait (till undertecknad), crémant (också mest till mig), pain au chocolat och quiche, fast inte samtidigt.


Vi har varit igång hela dagen, men de bilderna ligger i kameran just nu. Sitter annars och suktar efter en av de mest välfyllda bokhyllor jag vet, men allt är out of bounds på grund av ni-vet-vad. Men titta går ju...




- Posted using BlogPress from my iPhone



tisdag 15 november 2011

Bokligt talat

Det finns nästan inget trevligare än att tillbringa en vanlig tisdag tillsammans med likasinnade boknördar (aka Bokbloggmaffian sektion Syd). Man kan t.ex. prata om konstigaste bloggsökorden, hur ofta ens mamma besöker bloggen, arga inlägg, köpta inlägg, arga kommentarer, kändiskommentarer, recensionsex (igen), korrläsning, vanlig läsning, vad man läser just nu och varför man bör läsa Brott och straff.

Och sen så pratade vi förstås även katter ifall någon var orolig att boknördens bästa vän hade blivit bortglömd.

Det utannonserade bokbytet blev en succé för egen del, då jag lyckades avyttra fyra böcker och tog exakt noll med mig hem = mycket bra för projekt köp- och lånestopp. Nu har jag bara 120 olästa böcker kvar.

Ett stort tack till Unga böcker & Schitzo-Cookie som fixade och även till Flickan och böckerna, Bokomaten, Zachan the writer och Spetsig som bokpladdrade.



söndag 13 november 2011

November rain

har det faktiskt inte varit mycket av för att vara november. Även denna söndag är det hög, klar luft och sol och vem är jag att klaga. Att få se dagsljus efter en vecka av kontorslandskap och tidiga, nattsvarta morgnar, bara det livar ju upp! Har ganska nyligen kommit in och duschat efter sedvanlig morgonjogg/promenad med Godmorgon Världen i lurarna, en söndagsritual jag svårligen vill byta bort.

Kyrkogårdarna är vårt närmsta "grönområde". Det är fint att gå där alla tider på året, men extra effektfullt med en gul lövmatta.

Vi har också firat en nybliven fyraåring denna månad. Tre gånger för att vara exakt med olika delar av släkten. Fast hon fick bara en enda bok i present av oss, vilket låter extremt konstigt, jag vet, men utrensning pågår hemma hos mina föräldrar och jag har fått flera kassar med mig hem av gamla barnböcker som bör räcka ett bra tag framöver.

En stor-cykel blev en av födelsedagspresenterna och här provtrampas det.

S läser nu själv ganska obehindrat, men orkar inte för långa texter åt gången och då fungerar Kalle Ankas bokklubb-böckerna perfekt (den finns väl inte längre, men kommer ni ihåg?). Speciellt Bernard och Biancas äventyr går på repeat. Likaså är Pippi-böckerna som är uppbyggda som en serietidning bra. Fast den nya boken Bilar regerar nog för tillfället i popularitet.

Barndomsnostalgi. Att återse böckerna från Kalle Ankas bokklubb väcker otroligt många minnen.

Vår fyraåring iklädd sin favorittröja med Bilar-karaktären Bärgaren.



torsdag 10 november 2011

Så långt ifrån Jan Guillou man kan komma*

Ibland blir man förvånad. Som när jag (min man) hittade det här gamla blogginlägget från Jenny Diski där hon diskuterar mjukvara! Det är ju inte varje dag man hör kvinnor över 60 göra det direkt.

I Playtime skriver Diski om hur hon tröttnade sönder på Windows, slängde ut PC:n och köpte Mac samt om de tekniska verktyg (databaser, sökinstrument, digitala anteckningsblock) hon använder som författare för att samla och organisera sina anteckningar.

Jag hade inte hört talas om hälften själv, men speciellt Scrivener tycker jag verkar coolt och användbart för alla skribenter. Kolla själva.

Den numera nedlagda bloggen heter för övrigt Biology of the Worst Kind!

*Jan Guillou skriver fortfarande sina manus på skrivmaskin och har möjligen aldrig suttit vid en dator.



måndag 7 november 2011

Svarta damen

Att läsa en ryslig historia över allhelgonahelgen med ingredienser som novemberdimma, sankmarker, hemsökta hus, kyrkogårdar och en mystisk svart kvinna kändes helt rätt. The woman in black av Susan Hill har framgångsrikt gått som en teaterpjäs i London i många år och skrämt slag på sin publik och det förstår man då man läser boken som utgör underlaget. Faktum är att jag en gång vid en sen tidpunkt på natten blev helt kall i hela kroppen av fasa. Det blir inte heller sämre av att The woman in black utspelas under sent 1800-tal och har en viktoriansk känsla över sig, vilket alltid slår an en särskild sträng hos mig.

Jag ska inte avslöja för mycket av historien. Det väsentliga här är den smygande, gruvliga stämning som Hill bygger upp på ett mästerligt sätt. När man läser är det är inte svårt att föreställa sig hur tidvattnet stiger, hästekipage försvinner in i dimbankarna, hur hjärtat dunkar i kroppen när dörrar som borde vara stängda plötsligt är öppna. Läskigt bra, som sagt.

Fick också reda på att boken just nu filmatiseras med Harry Potter i huvudrollen. Eller Daniel Radcliffe heter han visst

Fler bokbloggare har läst och gillat, t.ex. Fiktiviteter, Bokomaten, Calliope



lördag 5 november 2011

På Hollywoods bakgator

Det är Los Angeles, 1950-tal. Bud White och Jack Vincennes, två hårdföra poliser med egna metoder (våld respektive mutor). Ed Exley, uppkomling inom poliskåren med ett tungt fadersarv vilande på sina axlar, omtyckt av ingen. Deras yrkesmässiga vägar korsas i samband med att det sker ett massmord på restaurangen Nite Owl. De tre misstänkta svarta männen som häktas skjuts ihjäl av Exley, men en parallell utredning om en porrhärva, med möjliga kopplingar till Nite Owl, visar att männen möjligen inte var skyldiga till morden. White har sina personliga skäl att sätta dit Exley och driven av hämndbegär försöker han få fram de riktiga mördarna.

En av de första raderna i Arne Dahls förord till L.A. Konfidentiellt lyder: "Mycket få kvinnor i min närhet har genom åren uthärdat Ellroys stackatoartade machoprosa, hans kantiga telegramstil." Egentligen tycker jag det är trist att könskategorisera böcker, för det kan nog finnas lika många män som inte gillar hårdkokta gangsterromaner, men nu tillhör jag i alla fall som kvinna och människa till dem som gör det.

Ellroy skriver mycket speciellt, meningarna är korta och rumphuggna, miljöbeskrivningar och utbroderingar göre sig icke besvär. En del kan nog ha svårt för den stilen, men för mig förstärker det bara ytterligare atmosfären i boken. Hemma spelar jag Xbox-spelet L.A. Noire och kreatörerna måste ha inspirerats av Ellroy, för det är så här jag ser boken framför mig; släpiga, hesa whiskeyröster, män med hatt, mörka barer, maffia, shootouts i de mindre glamourösa delarna av Hollywood. Jag gillar det. Svårt för mig är dock att hålla reda på den rad av namn som rullar förbi. Ibland omnämns personer med förnamn, ibland med efternamn, ibland med smeknamn. Mycket komplicerat.

Det är mycket våld och grafiska detaljer, korrumption och sjaskighet, men någonstans i detta så framhärdar Ellroy ändå en moral, där framförallt våld mot kvinnor och barn får sin vedergällning, fast sällan den juridiska vägen om man säger så. Det är nog inte för alla, men i all sin våldsamhet, så måste jag ändå säga att detta är bra underhållning.

Ellroy gör också L.A. Konfidentiellt intressant genom att inte göra White och Vincennes till ordinära actionhjältar. De låter egenintressen gå före lagen, de har ovanan att ta till nävarna innan de hunnit reflektera över om det är strategiskt riktigt, de är trasiga individer. Ännu intressantare blir det av att deras analytiske och karriärhetsande antagonist, Exley, gradvis börjar svänga i sina övertygelser. Det är inte så självklart blanc ou noir och slutet, det är riktigt, riktigt starkt.

Tack till Modernista för recensions-ex.



onsdag 2 november 2011

The book pond/Pocket shop 1-0

Den här lilla butiken på Malmö Central går jag förbi två gånger om dagen måndag till torsdag. Hittills har jag köpt exakt 0,0 böcker! Om inte det är karaktärsdanande, då vet jag inte vad! *

* I vanliga fall skulle jag ju gjort stopp där två gånger om dagen måndag till torsdag, men har nu sen Bokmässan officiellt och inofficiellt köp- och lånestopp - tills Bokrean.



Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017 november 2017 december 2017 januari 2018 februari 2018 mars 2018 april 2018 maj 2018 juni 2018