måndag 29 september 2008

En vanlig dag...

kan det bildas ett par deciliter slem (snor) i kroppen, och betydligt mer vid förkylning. Tack Wikipedia, nu behöver jag inte fundera mer över varför det gått åt ett par hushållsrullar över helgen. Ont i halsen, förkyld och överhopad med jobb, det känns som en lagom attraktiv kombination. Jobbade i alla fall hemma idag, men imorrn får jag nog sätta mig på danska tågen igen.

Jag skulle skrivit en recension av Brustna hjärtans café, men orkar inte ikväll.

Nu ska jag gå och sätta mig och läsa Ranelid och möjligen är det den ställningen jag får sova i. "Ack och ve, ve och ack" för att citera en känd skådis*.

*aka Tomas Engström



torsdag 25 september 2008

Somewhere over the rainbow

Jag vet inte vad det är, men jag har läst osannolikt sakta under september månad trots tågåkande och allt. Men nu ligger i alla fall recensioner för Wicked och En helt annan historia uppe, båda lovande böcker som tyvärr vacklar mot slutet.

Från London och annorstädes har jag nu ungefär 37 böcker jag skulle vilja läsa. Ledsamt nog måste jag i stället börja på Kvinnan är första könet av Björn Ranelid eftersom det av någon obskyr anledning blev nästa bokklubbsbok (jag var inte pådrivande i det valet...). Jag känner stark aversion redan innan jag öppnat pärmarna på den stackars boken. Socialrealism är det absolut kräktråkigaste jag vet, men i kombination med självcentrering så blir det kanske en vinnare? Eller hade Linda Skugge rätt?



söndag 21 september 2008

Kulturbulimi

Stockholm alltså. Jag befann mig i huvustaden under 18 timmar för att se föreställningar av och med avgångsklassen på Teaterhögskolan. Kurts kompis Tomas går där och hans uppsättning var den första jag gick till (väldigt bra!) och sen liksom bara rullade det på och när dagen var slut hade jag sett fem entimmespjäser!

Någonstans i det förflutna finns några dimmiga nyårslöften som ligger och skvalpar. Ett av dem var att jag skulle försöka göra en kulturell sak per vecka. Det har jag inte gjort. Eller ens varit i närheten av. Så den här veckan har jag gått från ingenting och ingenting till kulturell bulimi. Eller jag får nog backa lite på det uttrycket, eftersom det indikerar att man ska återbörda det man sätter i sig, vilket jag inte gjort. Kulturfrossa kanske är bättre?

Det är slut för denna gången, men jag rekommenderar verkligen intresserade att ta chansen nästa år. Det är helt gratis och åtminstone årets elever höll väldig hög klass.

Bilden är från Josefin Ankarbergs föreställning om Janis Joplin: Get it while you can. Det är vår eminente bröllopsfotograf Martin Fryxell som tagit även den här.



Våga vägra tåg

Jag blir inte sjösjuk när jag åker båt. Men jag blir sjösjuk av X2000 och alldeles för sent igår morse insåg jag att jag inte tagit några åksjuketabletter.

- Alright, men då kan passa på att ta igen lite sömn, tänkte jag, och klev på tåget till Stockholm.

Icke. Bredvid mig satt en tvåbarnsfamilj och jag vågar lova att det inte var en sekunds lugn på fyra och en halv timme. Men även utan Familjen Verbal så hade SJ lyckats fixa till underhållning i form av ett högtalarsystem värdigt en mindre Olympastadium. Var tjugonde minut dånades det ut stationsinformation som ingen levande eller död kunde undgå. Jag sov ingenting. Försökte i stället läsa, men det räckte med en halv sida för att försätta mig i ett obehagligt svajigt tillstånd. Och ovanpå det andra eländet var det något fel på värmesystemet, så det var scheisskallt i vår vagn. Det blev några långa, långa timmar och det som höll mig uppe var en enda tanke:

- Tack gode gud att jag flyger hem!



måndag 15 september 2008

Vegas baby, Vegas

Kurt har bloggat från Las Vegas på sedvanligt sarkastiskt språkvirtuost sätt. Det lyfte min dag, som bara innehöll jobb fram till 22.30 och sög rätt rejält.



söndag 14 september 2008

London day two

Dag två började också tidigt med en gemensam kontinental/brittisk frukost. Kurt & co skulle inte samlas och börja jobba förrän elva denna dag, så han följde med oss en sväng ut på stan. Vi styrde våra fötter, vagn och barn mot Covent Garden och Leicester Square. Det är en smula underligt att se denna del av staden i arla morgonstund då det är relativt folktomt och stängt, när det annars sjuder av liv i dessa nöjeskvarter. Ett av våra stamhak från den numera preskriberade au pair-tiden, the Nag's head, står fortfarande kvar och hyser säkert nya fnittriga nittonåringar.

Vi tog också en sväng uppför Shaftsbury Avenue och Palace theatre där Monthy Pythons musikal Spamalot spelas för fullt. Vår svenska stjärna Nina Söderqvist stod med som andra namn på affischen. Det var lite coolt. Det hade varit enormt roligt att få se den, men det får bli någon annan gång när vi inte har Barney B med oss.

Sedan skiljdes Kurt och jag åt och jag stod och hängde på låset till National Portrait Gallery där jag aldrig varit förut. Bestämde mig snabbt för att lägga fokus på samtida porträtt och såg bland annat en videosnutt med en sovande David Beckham. Rätt surrealistiskt.

Det blev dags för Soffans lunch så då gick jag ett stenkast bort till det större National Gallery och prövade min lycka efter microvågsugn i fik/restaurang. Det hade de förstås inte... Det fick bli gröt - igen. När det var uppätet och klart kom vi lagom i tid till en guidad visning inne på muséet som var jätteintressant och bra. Sophie var ett riktigt Propaganda-kind och satt som ett ljus när guiden berättade om de olika tavlorna. Det är ju skönt att hon väljer sina tillfällen ;-) Halvvägs in i visningen blev hon trött och jag lade henne att sova tillsammans med snuttefilten Herr Lejon, men när vi kom ner till receptionen igen inser jag att han (Herr Lejon alltså) försvunnit någonstans mellan Thomas Gainsborough och de franska impressionisterna. Full panik där vakter och andra involverades i jakten på den förvunna juvelen. Efter nerviga tio minuter kom han tillrätta igen och fick därefter sitta fastspänd i selen tillsammans med Sophie. Vilket drama...

Från Trafalgar Square gick jag sedan via Oxford Street mot Hyde Park och Kensington Gardens. Jag handlade på mig tre böcker till och inköpen kändes lite mer vågade den här gången:

Second Glance av Jodi Picoult - har inte läst något av Picoult tidigare, ska bli roligt med en ny bekantskap

The duchess av Amanda Foreman - bok som det precis gjorts storfilm på med Keira Knightley i huvudrollen

The art thief av Noah Charney - vet ingenting om den här, men det kan vara jätteskönt att börja läsa någonting utan några som helst förutfattade meningar.

Picknick blev det vid Princess Diana's Memorial Fountain under en härligt gassande sol. Inga micros i sikte förstås, så Sophie fick nöja sig med kall Biff Stroganoff som hon förstås tyckte var asäckligt, men what to do? När vi kom fram till Kensington Palace och orangeriet de numera har flott restaurang i fick hon lite extra banan att tugga på medan jag beställde in afternoon tea med alla tillbehör. Det var så ljuvligt gott för både öga och mage att jag kunnat sitta där hela eftermiddagen. Men klockan gick och jag ville hinna göra ett besök inne på Kensington Palace också. Det var knappt värt pengarna och det bestående intrycket var att det var ett ruggigt mörkt och oinspirerande hem för vem det än månde vara. Fast den privata delen kanske var trevligare, vem vet.

Väl tillbaka på hotellet med grymt ömmande fötter så avslutade vi kvällen på en enkel restaurang innan det var dags att packa och göra allt i ordning inför den tidiga avfärden. Sammanfattningsvis hann jag precis allt jag ville göra för den här gången och London var lika underbart som alltid. Jag längtar redan tillbaka.



London day one

Nä, det blev inget bloggskrivande i London. Uppkopplingen på hotellet var schweinteuer och tiden fanns inte riktigt heller. Men nu är vi tillbaka till verkligheten och laptopen, det är söndag och det är härligt väder ute.

Vi anlände Heathrow efter en något försenad flight i onsdags eftermiddag, men innan vi kommit in till stan, checkat in etc så hade det hunnit bli ganska sent och det enda som egentligen hanns med var en middag på en schysst japansk restaurang.

Men dagen efter var vi uppe tidigt. Hotellet låg i trevliga Bloomsbury/Russell square, nära till bl.a. pampiga British Museum, där det dock inte blev några besök den här gången. Kurts kollega Björn hade sin flickvän Sara med sig och hon hade aldrig varit i London förut, så jag gick med henne på en miniguidning i hällregn (förstås) ner mot Themsen, längs med Embankment mot parlamentet och Big Ben. 12.30 pund kostar det att komma in i Westminster Abbey nuförtiden, så det hoppade vi. Läste i min guidebok att den vanligaste frågan är inte längre "Var ligger toaletten?" utan "Var finns Sir Isaac Newtons grav?". Ni som läst Da Vinci-koden vet vad jag menar.

Ungefär då sprack det upp och vi fortsatte genom underbara St.James park, upp mot Buckingham Palace (Drottningen var hemma) och sen genom Hyde Park mot Marble Arch. Då hade det blivit hög tid för Soffans lunch och utmaningen att hitta en restaurang/fik med micro började. Sådana var ungefär lika sällsynta som syre på månen, och det enda jag kunde få tag i var varmt vatten, så det fick bli gröt för Sophies del på Starbucks. Hon var väl inte olycklig för det dock - och blev ännu gladare sen när hon fick tugga på mitt äpple - men jag undrar hur brittiska föräldrar egentligen gör med maten till sina små liv. Matar dem med chips? Stannar hemma? Quoi?

Nu var vi på Oxford Street, så jag passade på att handla lite kläder i min favoritaffär Dorothy Perkins och sen delade vi på oss och jag och Sophie styrde stegen mot Piccadilly och Waterstones. Vi inledde med att åka upp till femte våningen och restaurangen med fantastisk utsikt. Efter att ha frågat fem personer kom man fram till att man nog kunde värma Proppens mat (kors i taket). Själv fick jag en smarrig Ploughman's lunch anno 2008 och ett glas vin. Härligt!

Sen låg fyra våningar böcker under oss. Tyvärr började det bli sent och både jag och Sophie var en aning slitna. Jag gick runt en stund och handlade sen tre för två, lite trygga val kanske, inte helt nya, men ändå böcker jag velat läsa ett tag:

The book thief - Markus Zusak
Restless - William Boyd
Second chance - Jane Green

Kvällen blev lugn och inkluderade Fish & Chips take away och en stunds läsning innan läggdags. Vi hade en hel lång dag till framför oss.



tisdag 9 september 2008

Midnatt råder, tyst det är på bloggen

Det har varit pinsamt tyst, jag vet. Just nu leker jag den intressanta leken "Hur mycket kan man jobba - hur lite kan man sova". Sinnessjukt mycket att göra och panik i bröstet, det är mina dagar det.

Men imorrn ska jag i alla fall bara debitera 6 timmar, ha! Sen blir det raka spåret Kastrup, Kurt och Soffan möter upp och så åker vi till London i två och en halv dagar. Sweet!

Så mycket nöjesliv på kvällarna lär det ju inte bli med tanke på att dottern somnar vid åtta (eller sju då med hänsyn till tidsomställningen) men två härliga dagar ligger ändå framför oss.

Det blir med all säkerhet ett besök på Waterstones, Picadilly för massa bokinköp (jag har inte gett ett enda löfte om köpstopp!). Sen funderar jag faktiskt också på att besöka Kensington Palace, för så många gånger jag varit i London har jag faktiskt aldrig sett det från insidan. Katarina tipsade dessutom om att de har en jättefin restaurang med Afternoon teeeea. Egentligen dricker jag nästan bara starkt kaffe och tycker att te är för sissies, men ok, jag kan göra ett undantag. Och sen gå, gå, gå i alla underbara parker förstås. Och shoppa kläder till min sorgliga garderob. Kanske.

Jag ska nog lyckas få iväg åtminstone ett inlägg hoppas jag, annars hörs vi på lördag.

Tjingeling.



fredag 5 september 2008

Bokklubb och blodsugare

Igår var det Bokklubb och det var som alltid en trevlig tillställning och extra pratigt nu då vi inte setts allihop samtidigt sedan i juli. Vi avhandlade John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in och den blev väl emottagen av allihop - förvånansvärt nog! Vi brukar alltid ha ganska avvikande uppfattningar och en skräckroman var väl knappast det som jag trodde skulle ena oss!

Filmen som bygger på boken har snart premiär och en rolig detalj är att ett stopp på Kurts svensexa var i den animeringsstudie som gör specialeffekterna till filmen. Han fick bland annat se en av de läskiga katterna (Ni som läst boken vet vad jag pratar om :-)

Nästa bok kommer bli något av Björn Ranelid. Jag är skeptisk. Ranelid har fått mycket medial skit och det kanske är oberättigat, det vet jag ingenting om. Men jag såg honom på Studio Belinda häromdagen och han besvarade alla konkreta frågor med ett ordflöde som gjorde mig helt matt och knappast klokare eftersom jag inte förstod vad han svarat när han väl var klar. I do hope att hans böcker inte är likadana. Men samtidigt är det kul att läsa något som man aldrig skulle valt själv.



tisdag 2 september 2008

Små grå celler

Igår på TV började en ny säsong med filmatiseringar av Agatha Christie romaner med Mrs McGinty är död. Den förnämlige lille belgaren Hercule Poirot med välansad mustasch och hårt jobbande små grå celler står i centrum.

Även om det här är old-school deckare med en aning makligt tempo och tämligen låg spänningsnivå så tycker jag mycket om att titta på dem. Produktionen är välgjord och inger trygghet. Det man kan vara säker på är att ingenting är som man tror och att Poirot alltid klarar biffen på slutet.

TV4 kommer att visa följande avsnitt kommande måndagar klockan 2o:

8 sept: Katt bland duvor (Cat among the pigeons )
15 sept: Tredje flickan (Third girl)
22 sept: Döden till mötes (Appointment with death )

På bilderna, David Suchet som Poirot och som sig själv.



Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017