I fredags hade Massolit Förlag en riktigt trevlig pressfrukost för rikskände (Trädgårdsfredag) trädgårdsmästaren John Taylors första bok
Mitt trädgårdsår. Frukosten hölls i växthuset i Slottsträdgården i Malmö, som också är hans arbetsplats.
Det var uppdukat med snygga snittar i växthuset. Fullt av pressfolk med dyra kameror och så jag.. John Taylor berättade i samtal med författaren Eva Robild en hel del om sin uppväxt/bakgrund och hur arbetet med boken fortskridit. Han är väldigt prestigelös, underhållande och trevlig att lyssna på.
Här böckerna på ett bord och jag köpte förstås ett ex. Kristin Lidström har gjort illustrationen på framsidan och om den står ut, så öppna boken och kolla vad som finns innanför pärmarna: ursnyggt! Nu har jag börjat läsa den också och även för en total trädgårdsanalfabet är den givande. John Taylor skriver lättöverskådligt om de sju årstiderna han upplever i Slottsträdgården, vad som händer i varje säsong och vad det är dags att förbereda för. Mycket fina foton av Pernilla Bergdahl också.
Slottsträdgården itself, här i tidig vårvinterskrud
På härlig pressfrukost i Slottsträdgårdens växthus för John Taylors nya (första!) trädgårdsbok @massolitforlag #instapond
https://instagram.com/p/0cUTwPC0Rp/
Missing you av Louise Douglas är en lågmäld men berörande roman om uppbrott och läkeprocesser, om att gå sönder och att bli hel igen. Seans vackra fru Belle lämnar honom plötsligt för en annan man. Han tvingas flytta ifrån sitt hus, sin älskade dotter Amy och skaffa ett tillfälligt boende. Det är den ensamstående Fen som hyr ut ett rum till Sean för att dryga ut sina små inkomster och kunna ta hand om sin son, Connor. Till en början håller de båda sig på varsin kant. Sean är bedövad av raseri och sorg, är uppe och kör hela nätterna för att dämpa ångesten - och Fen har sina demoner som håller henne vaken. Så småningom märker de att de trivs i varandras sällskap och blir vänner och kanske mer än det, men det förflutna har en obehaglig tendens att alltid komma ikapp.
Som jag skrev i inledningen tyckte jag om den här, i brist på bättre beskrivning, mogna relationsromanen. Jag gillar både Sean och Fen som personer. Jag känner också beundran inför Fens stoiskhet; att hon trots alla motgångar, inte bryter ihop utan biter ihop and get on with it. Hon är modig och stark och vågar till slut möta det allra mörkaste. Det är fint skildrat av Louise Douglas. Missing you tar också på ett realistiskt sätt upp mänskliga reaktioner och beteenden i en separation där den ena partern är drivande i att gå. Det kändes Intressant att få ett manligt perspektiv på hur det är att bli lämnad. Men jag sympatiserar med både Sean och hans fru i viss mån. Det är aldrig lätt att gå isär för någon. Fin roman in alles.
Så, här sprattlar det till efter en tids dödläge. I förra veckan var det Massolit Book Blog Awards (juh!). Röstningen skedde via förlagets hemsida - nej, det fanns ingen app för hjärtröster - och det var väl roligt att årets stora vinnare blev bokkollektivet
Kulturkollo, som både vann som bästa blogg och inlägg. Kanske att jag är lite partisk också, då jag är bekant med flera av kollonialisterna (jaha, det var ett lite för genomskinligt försök att sola mig i glansen av någon annan, jag förstår ;))
Kulturkollo känns ambitiös både vad gäller layout och innehåll, som produceras av de sju medskribenterna. En välkommen injektion till bokbloggarvärlden och kanske något av en utmanare - eller åtminstone komplettering - till Bokhora (där jag för övrigt såg att Marcus Stenberg - Marcusbiblioteket - blivit värvad som Bokhora och därmed är de en kvartett igen!).
Jag gillade också Hyllan-Lotta vinnande inlägg
Chick lit - inget att skämmas för (Nej, verkligen inte! Min anm) med ett talande citat av Jennifer Weiner:
My feeling about my own work is, I could be writing ‘The Aeneid’ and they would still have to call it chick lit or mommy lit or menopausal old hag lit.
Nu ska jag gå och plocka ut en knallrosa bok ur hyllan att läsa på tåget i morgon utan att skämmas ett dugg.