Stadsbiblioteket Malmö har flyttat ut i solen! Man har tagit ett trevligt initiativ och ställt ut parasoller och solstolar på gräsplätten utanför och jag var inte sen att sätta mig tillrätta när jag hade lånat klart: Allt som återstår av Patricia Cornwell och Händelser vid Kirkston Abbey av Patrick Redmond. Primärt hade jag tänkt läsa förstås, men jag somnade i stället. Det funkade bra det med :)

---

Jag hittade en 80-talsbok i garderoben som jag läste om för ett tag sedan, Ge och ta av Jane Adams. Klassiskt nog handlar den om 3 framgångsrika, snygga kvinnor, deras män och karriärer. Kanske en mer seriös FNL (Flärd, Njutning, Lyx) än mycket annat som skrevs på den tiden, men nära nog ändå.

Sen avslutade jag en chick lit häromdagen skriven på 2000-talet (Exhäxorna av Jane Moore) och det fick mig att fundera lite över vad som har hänt på 30 år när kvinnor skriver om kvinnor i en av respektive generations mest populära genré.

Kort sammanfattat, baserat på detta inte helt statistiska underlag, inte mycket!

I FNL-litteraturen så var ett av de mest framträdande dragen att kvinnor minsann också kan. Kvinnor var inga offer, kvinnor kunde göra karriär, faktiskt nå hela vägen till absoluta toppen, tjäna massa pengar och välja sina partners.

---

Jag har en ny favoritförfattare, amerikanen Jonathan Tropper. Han skrev den magnifikt bra How to talk to a widower och nu har jag läst Bush Falls som är lika fantastisk den.

Troppers älsklingspitch verkar vara "man i 30-årsåldern som drabbas av förlust och hamnar i livskris - och därtill har en knäpp familj". I Bush Falls är det Joe Goffman som återvänder till sin hemstad, 17 år och en bestseller senare som handlar om just Bush Falls och har retat upp invånarna så till den grad att de försökt stämma honom för förtal. Goffman tror sig vara klar med sitt förflutna i småstaden, men är helt oförberedd på de känslor som rörs upp inom honom när han väl kommer tillbaka.

Tropper balanserar det allvarsamma, sorgen i dess olika skepnader, med en härlig ironisk jargong som slår an precis rätt strängar hos mig. Jag gråter och skrattar om vartannat och det är inte ofta det händer. Som tur är har jag några böcker till av Tropper att upptäcka, den senaste heter This is where I leave you.

---

Ja, det var längesedan, men det är inte mitt fel! Jag har ofrivilligt varit utan uppkoppling i flera dagar, men nu är ordningen återställd - thank god! Sitter just nu i Vita Huset (som S har döpt om vårt låneboende i villaförorten till) och njuter av det som känns som första semesterdagen, även om den officiellt började i torsdags.

Senaste veckan har varit ett hektiskt, men organiserat kaos och har bjudit på följande ingredienser:

• jobbat sista intensiva dagarna innan semester o föräldraledighet
• packat och packat om inför Stockholmssemester
• kört kors och tvärs över hufvudstaden och fixat nödvändig rekvisita såsom fejkblod
• stått tillsammans med tusentals andra och fällt tårar framför storbildsskärm
• filminspelning i Upplands-Bro med vapenorgier och splatterscener (jag stod dock mest för cateringdelen av det hela)
• grill i Kungsängen

Och nu som sagt: stillheten sänker sig. Jag ska strax öppna en av mina hittills försummade böcker.

---

Vi har haft besök i helgen av kompisar som bor i Bryssel. Malmö visade sig från sin sämsta sida och bjöd på styv kuling och temperatur som påminde om, ja de flesta andra dagar detta året, dvs 11 härliga grader. Av ren princip bär jag inte vantar i juni, men det var inte för att jag inte behövde några. Vilket skitsommar detta varit.

Men bortsett detta så har vi haft en trevlig och intensiv umgängeshelg, där vi fått tillfälle att studera tvåbarnslivet som vi själva förhoppningsvis ska träda in i om en fyra veckor, give or take. Två-åringarna i sällskapet har haft gott utbyte av varandra i vilda lekar och föredömligt slocknat helt utmattade runt åtta varje kväll.

Två fina bokpresenter fick vi också: The year of the flood av Margaret Atwood, en fristående fortsättning på Oryx and Crake (som jag tyckte var helt fantastisk), och Generation A av Douglas Coupland, tillbaka i fin satirisk form.

Oväntade nöjen: har roligt i en sluttning med 2 graders lutning i Fokets park

Klara för VM. Fast utan helvetestutorna.

Sightseeing på diverse lekparker blev det. Funkar även för vuxna

---

Min semester börjar om en vecka, men just nu befinner jag mig en intensiv fas där checklistor skrivs, inköp utförs och jobb ska avslutas. Utöver det tampas jag med en dunderförkylning och har en utmaning i att hitta en bekväm sovställning varje kväll i vårt växthus till lägenhet. Så saker och ting har varit en liten smula bättre, ja.

Packlistan till Stockholmsvistelsen blir bara allt längre. Framförallt är jag koncentrerad på den omtalade Väskan. Jag ska föda barn om cirka fem veckor - tror man. Sist gick jag en vecka över tiden också, men man vet ju aldrig när bebisen bestämmer sig för att det är dags. Det skulle vara lite småkämpigt om D-day inträffade 60 mil hemifrån och då gäller det att ha en välutrustad förlossningsväska. Så frågan är: vilka böcker ska jag då stoppa ner i den?

---

Jag har läst en svensk roman som jag faktiskt gillade. Alltså ingen deckare och ingen socialrealistisk skildring om förtryckta kvinnor eller barn uppvuxna hos alkoholiserade fäder. Bara-en-vanlig-roman. Nog så unikt.

Majgull Axelsson har skrivit Is och vatten, vatten och is, en familjeskildring som handlar om att överge sitt barn ur olika aspekter. Tungt ämne, men bästa svenska i år. Som sagt.

Klicka på titel för hela recensionen.

---

Ja, ni vet: Arge snickaren, Fuskbyggarna, Äntligen borta etcetera. Nu har chefredaktören för affärstidningen Resumé, Viggo Cavling, sällat sig till skaran genom att ge ut boken Rörmokaren.

---