En av programpunkterna på Bokresan var "Gamla Böcker", som beskrevs på följande sätt:

Levnadslängden på böckerna verkar förfärligt kort nuförtiden. Det som är hett idag är historia i morgon. Men så kan det väl inte vara! Vi utbyter goda lästips om de där böckerna som var – ÄR! – så bra men som (nästan) ingen längre skriver om.

Eftersom jag är Queen av Gamla Böcker (även om jag läst förvånansvärt mycket nytt på senaste tiden) så hade jag ju en lång lista förstås, men fick också många, många fler tips. På gott och ont, måste jag nog säga. Man vill ju ha boktips, men ändå vill man inte. Ni förstår precis vad jag menar, eller hur?

Här är ändå listan som jag minns den för oss som vågar bryta topplistehetsen och satsa på bra, men nästan bortglömda böcker. De med länkar har jag själv läst och recenserat. Gammal rules!

Den siste kejsaren - Helen deWitt. Ann-Sofies absoluta favoritbok!
Giftträdets bibel - Barbara Kingsolver. Inte jag som tipsade, men läst. Vår allra första bokklubbsbok! Den tionde sånggudinnan - Carina Burman. Detta var nog den jag blev mest sugen på. Verkar intressant, bra och mystisk.
All creatures great and small - James Herriot. Om man vill ha genuin feelgood direkt ur 30-talets Yorkshire, läs det här. I vår herres hage på svenska
Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) Anneli Jordahls hyllade biografi om Ellen Key. Samläses gärna med Den kärleken - Tove Leffler
Fröken Smillas känsla för snö/Föreställning om det 20:e århundrandet - Peter Høeg. Smilla är ju en klassiker vid det här laget, faktiskt.
Den trettonde historien - Diane Setterfield. Har i bokhyllan. Jag måste läsa den.



The uncommon reader - Alan Bennett. En liten pärla om hur Drottningen av England lär sig älska böcker.
Glennkill - Leonie Swann. En fårdeckare! Lät helt galen - och rolig.
Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd - Rachel Joyce.
Shutter Island (Patient 67) - Dennis Lehane. Såklart! Lehane är vår husgud. Patient 67 är en lite udda fågel jämfört med hans andra böcker, men oerhört bra ändå.
Flickan från ovan - Alice Sebold. Jag blev dock inte lika förtjust i Flickan från ovan som många andra.
Efter floden - PC Jersild
Fjärilen i glaskupan - Jean-Dominique Bauby. Boken som blinkats fram.
Ro utan åror - Ulla-Carin Lindquist. Lindquists sista ord under hennes tid med sjukdomen ALS. Många var vi som vittnade om hur vi suttit på publika platser och hulkat av gråt när vi läste denna.
Kapten Corellis Mandolin - Louis de Bernières
Där vi en gång gått - Kjell Westö.

---

Det bästa med Bokresan är att det är en enda lång orgie i kravlöshet. Det finns programpunkter med boksamtal, men man går på vad man vill, man fikar om man vill, man sitter inne och ute och läser när man vill, man pratar med folk, man dricker vin om man vill (ja tack), man (jag) är ute och småjoggar/går i det norrtäljska landskapet som andas nyvår, man twittrar och bloggar när andan faller på och man tänker inte på jobbet en enda gång.

---

Lördag morgon, sitter på Stockholm C och bälgar i mig vetegräsjuice. Det är gott, man ska tydligen bli pigg också, men jag är inne på min andra kopp kaffe också för säkerhets skull.

---

Medan den yngre fröken Book Pond valde Heart of darkness ur hyllan häromdagen så fastnade den äldre för Terry Pratchett. Tror den är mycket roligare faktiskt. Och kanske inte innehåller fullt lika många tappade kakor. Eller så är det just det den gör..

---

Kate Summerscale, författare till The suspicions of Mr Whicher, som jag rekommenderat på bloggen flera gånger, har kommit med en ny roman som även den utspelar under den viktorianska tiden: Mrs Robinson's Disgrace: The Private Diary of a Victorian Lady.

Återigen koncentrerar sig Summerscale på en historia tagen ur verkligheten. Den här gången om en av 1800-talets mest skandalösa skilsmässor, där Isabella Robinsons dagbok med de mest intima detaljer lästes högt i rätten. Summerscale beskriver samhället där det var moraliskt sprängstoff att kvinnor hade sexuella behov som de dessutom bejakade, men tyvärr verkar det av recensionerna som om Summerscale inte når hela vägen fram här, i alla fall inte om man har förväntningarna att få läsa hela dagboken, som det endast publiceras fragment av.

Inte omöjligt att jag ändå införskaffar mig ett ex av Mr Robinson då den viktorianska tiden fascinerar mig på många sätt. Omslaget är ju också riktigt snyggt (kan mycket väl vara en motiverande faktor för mig att köpa en bok).

---

Av den smaksäkra och genomsympatiska Bokomaten har jag fått en Liebster Blog Award! Nu ska jag svara på lite frågor och skicka vidare till fem bloggfavoriter.

Vad ville du bli när du var liten?
Definiera liten? Men journalist vet jag att jag skrev i Mina Vänner-böckerna ett bra tag. När jag var en lite större liten ville jag bli polis. När jag valde högskoleutbildning gick jag Samhällsvetarprogrammet med statskunskap som inriktning.

Vad är du idag?
Mitt dagjobb - och ibland kvällsjobb - är som IT-konsult (projektledare). Oklart hur det relaterar till ovan fråga.

Vart vill du helst resa?
Till England. Varenda gång jag åker dit hamnar jag i London. Och jag älskar ju London, men jag drömmer om att se någonting mer av landet. Jag vill göra litterära resor precis som Spectatia och se Cornwall och Lake District. Som av en slump ska jag faktiskt till England i maj. Till London närmare bestämt..

Var ser du dig själv om fem år?
Ja, då har jag förhoppningsvist gjort England, se ovan. Och eftersom jag är husägare från förra året, så misstänker jag att jag lever hela villalivsidyllen och har hunnit köpa trädgårdsmöbler kanske. Och jag borde ha skaffat katt vid det laget. Tycker att det är hög tid att barnen börja tjata om husdjur snart, faktiskt.

Rött eller vitt?
Både och när det gäller vin. Och vitt (och svart) när det gäller kläder.

Sommar eller vinter?
"Alla" mina tweets de senaste tre månaderna har handlat om hur mycket jag fryser och hur vidrigt klimat vi har, så sommar såklart! Ju varmare desto bättre.

Skog eller hav?
Uppvuxen i skogen, men har nästan alltid bott vid havet. Båda har sin charm. Så länge det finns en stad inom behörigt avstånd.

Vad gör dig ledsen?
Vad gör mig inte ledsen. Gråter av sorgliga bokslut, YouTube-klipp på frierier, Ving-reklamen, Love Actually, när Simbas pappa dör i Lejonkungen, väderleksrapporterna de senaste två månaderna.

Vad är det bästa du vet?
Kaffe. Framförallt kaffe på tåget på väg till jobbet och på helgmorgnar när jag kan ta det lugnt. Böcker borde jag kanske säga. Och mina barn, herregud! Och min man! Nämnde jag kaffe?

Och så skickar jag vidare till fem av mina kollegor inom bokbloggambassaderiet. Tror att alla redan fått en väl förunnad Liebster award, men tål att upprepas.

Boktjuven Boktjuven är en av våra mesta ambitiösa bloggambassadörer, väldigt flitig med inlägg och kommentarer. Hon har ett roligt koncept på sin blogg där hon läser böcker och sedan talar om vad hon skulle vilja låna eller "tjuva" från dem.

Fabulerat Josefin I är en mycket rolig och skarp tös som skriver på Fabulerat om böcker, ibland relaterade till sitt jobb som lärare och ibland om ryska klassiker. Med mera.

Marcusbiblioteket Det här är en av de mest välskrivna bokbloggar jag besöker då här alltid finns genomtänkta inlägg med lågmäld humor. Marcus kommer bli något stort inom bokvärlden, tro mig!

Nobelprisprojektet Josefin II tog för två år sen sig an utmaningen att läsa minst en bok av varje Nobelpristagare i litteratur. Hon gick precis i mål! Nu vet jag inte vad hennes nästa projekt blir, men förmodligen något med hästar :) Recensioner i en klass för sig och högt underhållningsvärde här.

Suzann Sexeducator Det var i samband med att vi började skriva för Bokmässan som jag fick upp ögonen för Suzann. Hon skriver bara om böcker som är kopplade till sex på något sätt, vilket hon gör på ett otroligt intressant och varierat sätt. Nu senast om kokböcker med sperma som ingrediens..

---

Just nu har jag 700 sidor Agaat av Marlene van Niekerk att ta mig igenom till den 24 april då vi har nästa bokklubb. På två veckor har jag läst 113, så just nu är jag på gränsen till att göra en Montazzami*.

Agaat är en av förra årets mest omtalade, omtyckta (?) böcker. Jag missade i vanlig ordning hela hajpen och hörde talas om den första gången alldeles nyss då den föreslogs som bokklubbsbok. Dock lyssnade jag ikapp mig på en intervju som Lundströms Bokradio gjorde med Marlene van Niekerk, så jag fick lite bakgrund till historien, som känns lite som en sydafrikansk Niceville. Fast det kan också vara en fullkomligt orättvis jämförelse.

Men hur hyllad den än blivit, så kan jag inte riktigt komma in i läsningen. Att bara jobba, frysa och vara trött blir ingen glad av, så just nu vill jag inte ha episka romaner med utmanande språk, jag vill ha tröst och feelgood och romantik. Så helt plötsligt finner jag jag mig otroligt nog intresserat titta på hur Adlibris lockar med 3 Harlekinböcker för 99 SEK... Samt, i stället för att läsa Agaat, vara halvvägs igenom Watch over me av Daniela Sacerdoti, en riktigt snyftig och sockrig historia.

Men om bara permafrosten viker hädan och det lugnar ner sig på jobbet, så tror jag att jag kan våga ta mig an tegelstenar igen. Frågan är om det kommer hända innan den 24 april?

*Att göra en "Montazzami" härstammar från Hollywood-frun Maria som i första säsongen var med i en bokklubb, men aldrig läste böckerna utan bara baksidetexten...

---

Emma Woodhouse är en ung, frimodig, adlig dam i 1800-talets England med matchmaking som specialitet, i alla fall om hon får säga det själv. Hennes svåger och förtrogne Mr Knightley har starka synpunkter på Emmas karriär som äktenskapsmäklerska, men efter ett lyckosamt sammanförande som leder till giftemål får hon upp tempot. Nästa par hon ska försöka få till altaret är sin väninna Harriet och ungkarlsprästen Mr Elton, men det faller inte alls väl ut och Emma får anledning att ångra sina romantiska ingripanden.

Det här var otroligt nog min första Jane Austen. Naturligtvis har jag sett filmen Pride & Prejudice fler gånger än vad som nog kan vara sunt, men jag faktiskt aldrig läst böckerna. Mina intryck av Emma är att den är elegant, luftig, humoristisk, inte så romantisk som jag hade förväntat mig - och full av överklasslivets detaljer.


Emma lever i välstånd utan ett bekymmer i världen och skapar sig sysselsättning genom att brodera, konversera, promenera och så klart intrigera. Det är sida upp och ner med ändlöst prat om bagateller som väder, förkylningar, sociala visiter och gäsp; det är nästan lite fnissigt hur händelselöst det är. Emma är faktiskt inte den mest sympatiska hjältinna man kan tänka sig, styrd av det klassamhälle hon lever i, självcentrerad och irriterande, men ändå charmig på något sätt. En annan intressant sak är hon är inställd på att inte gifta sig, en självständighet som förvånar mig, men som är möjlig på grund av hennes samhällsställning.

Totalt sett så gav min första litterära bekantskap med Austen mersmak och älskar för övrigt också omslaget som Bonnier Klassiker designade inför nyutgivningen av Emma i pocket 2011.

Naturligtvis finns Emma också som film, med Gwyneth Paltrow i huvudrollen. Söt som sockerkaka.

---

Det är den 7:e april i nådens år 2013, då vintern varat längre än någonsin och Facebook idag fylls av bilder på snö i Stockholm. Frågan alla ställer sig: var är våren?

I väntan på den funderade jag på om det finns böcker om våren att trösta sig med, men det är lättare sagt än gjort att leta upp. Det är inte alltid titeln avslöjar något och jag har sällan noterat i mina recensioner exakt under vilken årstid eller månader böckerna utspelar sig. Ett litet urval fick jag ihop till slut, men listan kan säkert göras mycket längre, eller vad säger ni?



Den hemliga trädgården av Francis Hodgson Burnett. Den klassiska barnboken. Utspelar sig inte enbart under vårmånaderna, men här finns gott om spirande knoppar i rabatterna.

Ett år i Provence av Peter Mayle. Som är precis vad det låter och här finns underbara beskrivningar av vad som händer i landskapet under mars, april och maj.

One day in May av Catherine Alliott. Detta är inte heller någon utpräglad årstidsbok, men åtminstone vissa delar är förlagda till några ljuvliga dagar i maj.

The Enchanted April av Elizabeth von Arnim. Nej, jag har varken läst boken eller sett filmen, men den utspelar sig definitivt under april... I Italien. I ett medeltida slott. Vad mer behöver man säga.

---

Livrädd är den fristående uppföljaren till Nu ser du mig om Lacey Flint, kaxig polis med ett "intressant" förflutet och besvärande hjärtklappning i närheten av sin överordnade kommissarie.

Lacey blir den här gången placerad under täckmantel i Cambridge för att undersöka vad som verkar vara en självmordsvåg bland kvinnliga studenter med spektakulära och för kvinnor ovanliga tillvägagångssätt. Just därför finns det misstankar om att ett brott kan ligga bakom. Bara en kort tid efter Laceys ankomst börjar hon drömma mardrömmar, känner sig drogad på morgnarna och hon förstår att något inte står rätt till. Är någon henne redan på spåren? Är hon nästa offer?

Påsken kändes räddad när jag fick ett Livrädd i brevlådan från Modernista för ett par veckor sedan. Men när storhelgen väl kom hade jag läst ut boken för längesedan; den är inget man ligger och spar på när man väl öppnat pärmarna så att säga.

Jag blev såld på Nu ser du mig när jag läste den, bland annat på grund av London-miljöerna, men om man nu prompt ska förflytta sig så är Cambridge ändå näst bästa stället. Den akademiska världen är alltid en given vinnare i deckarsammanhang, speciellt om man behöver stoff till slutna sällskap och hemligheter och byggnaderna med sina tinnar och torn bidrar onekligen till rätt atmosfär. Pluspoäng.

---

När jag blev bloggambassadör för Bokmässan, där man primärt sökte nischade bloggar, så var min motivering att min inriktning paradoxalt nog är att The Book Pond är bred och att jag sällan är först med det senaste. Och så har jag en viss förtjusning för brittisk, viktoriansk litteratur och 20-talet.

Sedan dess har jag i princip bara läst relativt nyutkomna böcker som utspelar sig i nutid. Paradoxal var ordet.

Nu har jag dock börjat på The Anatomy of Ghosts (Nattvandraren) av Andrew Taylor, som gavs ut för några år sedan och som tar sin början 1786 i Cambridge. Faktiskt georgiansk snarare än viktoriansk tid, men det duger bra det med!

Någon dag när klockan inte hunnit bli 21:30 och jag sovit dåligt natten innan och jobbat hela dagen så ska jag ta mig samman och tipsa om några andra finfina böcker i genrén. Det finns många!

---