måndag 8 april 2013

Emma

Emma Woodhouse är en ung, frimodig, adlig dam i 1800-talets England med matchmaking som specialitet, i alla fall om hon får säga det själv. Hennes svåger och förtrogne Mr Knightley har starka synpunkter på Emmas karriär som äktenskapsmäklerska, men efter ett lyckosamt sammanförande som leder till giftemål får hon upp tempot. Nästa par hon ska försöka få till altaret är sin väninna Harriet och ungkarlsprästen Mr Elton, men det faller inte alls väl ut och Emma får anledning att ångra sina romantiska ingripanden.

Det här var otroligt nog min första Jane Austen. Naturligtvis har jag sett filmen Pride & Prejudice fler gånger än vad som nog kan vara sunt, men jag faktiskt aldrig läst böckerna. Mina intryck av Emma är att den är elegant, luftig, humoristisk, inte så romantisk som jag hade förväntat mig - och full av överklasslivets detaljer.


Emma lever i välstånd utan ett bekymmer i världen och skapar sig sysselsättning genom att brodera, konversera, promenera och så klart intrigera. Det är sida upp och ner med ändlöst prat om bagateller som väder, förkylningar, sociala visiter och gäsp; det är nästan lite fnissigt hur händelselöst det är. Emma är faktiskt inte den mest sympatiska hjältinna man kan tänka sig, styrd av det klassamhälle hon lever i, självcentrerad och irriterande, men ändå charmig på något sätt. En annan intressant sak är hon är inställd på att inte gifta sig, en självständighet som förvånar mig, men som är möjlig på grund av hennes samhällsställning.

Totalt sett så gav min första litterära bekantskap med Austen mersmak och älskar för övrigt också omslaget som Bonnier Klassiker designade inför nyutgivningen av Emma i pocket 2011.

Naturligtvis finns Emma också som film, med Gwyneth Paltrow i huvudrollen. Söt som sockerkaka.



Kommentarer:
har heller aldrig läst Austen. haft uppfattningen att det inte är för mig, men efter ditt inlägg blir jag nyfiken : )
 
:)

Är nog inte så sugen på att läsa just Pride & Prejudice själv som nästa Austen, eftersom det känns som jag nästan fått den i överdos. Fast just därför kanske jag borde ta mig an originalet?

Men just nu mest inne på någon av de andra. Kanske Northanger Abbey?
 
Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017