Den andra föräldraboken jag läst på sistone är I huvudet på en mamma av Hanne Kjöller. När Kjöller fick en dotter började hon undra varför "alla" klagar så mycket över hur jobbigt det är att ha barn. Det är klart att det kan vara tungt ibland, men hon skrev den här boken för att göra upp med vad hon uppfattar som en generell lidandekultur över t.ex. tidsbristen med småbarn

- Ett normalt spädbarn sover 16-19 timmar per dygn, om du inte hinner gå på toa och duscha under den tiden har du uppenbarligen gjort fel prioriteringar, bemöter hon en martyrångande tidningskrönika. (Instämmande fniss från mig här).

Tillsammans med David Eberhard och Ann Heberlein bildar Kjöller en trio som alla framför ungefär samma budskap: sluta vara ett offer, ta ansvar för dina egna val och ditt eget liv! Vi har trots allt (oftast) gjort ett helt frivilligt val att sätta barn till världen, vi har världens bästa föräldraförsäkring och uppenbarligen har vi det långt bättre än tidigare generarationer, så varför upplevs det så svårt?

Därför att det finns sätt att göra det svårt för sig - eller så hittar man sätt som underlättar, råder Kjöller:

• Njut av tiden när barnen är små i stället för att fokusera på problemen
• Dela på ansvar och föräldraledighet i möjligaste mån. Se till att ha ett nätverk för stöd.
• Minska på alla tusen organiserade aktiviteter för barnet som kräver mycket (skjuts)tid.
• Sluta curla ihjäl er, det mår varken barn eller föräldrar bra av.

Mycket av det som Kjöller skriver känns självklart och sunt för mig; det är ungefär så här vi hittills har betett oss med våra barn. Alla kanske inte håller med henne om allt, men boken är absolut som en bra motpol till all annan mer problematiserande föräldralitteratur och man läser ut den på en dryg timme.

---