Igår träffades vi alla i bokklubben hemma hos undertecknad för att diskutera Den glömda trädgården av Kate Morton. Nu blev den inte så särskilt diskuterad iofs för en massa mat och livet kom emellan..

Eftersom det var 1 mars igår så borde vädret ge en antydan om vår, men vi vet ju alla hur det är med den saken. Jag försökte kompensera genom lite vårlikt piff inne i stället och bjöd på Caesarsallad med kyckling, Levainbröd från surdegsbageriet i vår gentrifierade stadsdel och pastelliga cup cakes. Ja, jag vet att jag har raljerat över att ingen kan säga muffins längre, men cup cakes låter ju faktiskt lite mer glamouröst än blåbärsmuffins med glasyr. Dessa blev kanske godare än snygga, fast jag är nöjd med att färgen på frostingen matchade bunken den gjordes i perfekt..


Den glömda trädgården kammade hem ett medelbetyg med ett litet plus. Det är en bok där handlingen utspelas i olika tidsperioder med olika kvinnor i huvudrollerna, vars öden gradvis knyts samman genom en stuga i Cornwall med tillhörande trädgård.

Den kan nog beskrivas som en romantisk roman med spänningsinslag, en sådan som uppskattas mest av kvinnor. Och inget fel med det, men jag hade ganska höga förväntningar och hade nog inte trott att den skulle vara fullt så...enkel. Språket (eller möjligtvis översättningen) är lite banalt emellanåt, något de andra också reagerade på. De tog också upp att vissa romantiska avsnitt kändes rent pinsamma, som hämtade ur Mitt livs novell (finns den tidningen kvar?)

---