Någon gång emellanåt går jag in och ser hur det går för lilla book pond på google analytics. Senaste kollen visar en svagt uppåtgående besökartrend och det är ju alltid trevligt. Sedan är det ett datum, den 7 februari, då det varit en sådan oerhörd tillströmning att jag inte förstår vad jag kan ha skrivit som genererat ett sådant intresse. När jag kollar så heter inlägget
Rutten måndag och handlar om hur morgonen har varit rätt öken, för att uttrycka det milt.
Detta får mig att fundera. Här gnälls det över att bokbloggsvärlden är deppig just nu, men det inlägg som får absolut flest läsare är när jag skriver om en bedrövlig vardag. Ok, om det är det som publiken vill ha så är jag inte sen att leverera. Här ska ni få er en riktig olyckshistoria, så kryp ner i soffan och mys ordentligt nu! Mitt elände är ert elände :)
Vi har en neverending sjukstuga hos oss just nu. Först blev baby J kräksjuk. Och så mycket vet vi att winter kraek disease sprids snabbare än big brother-deltagarna åker ur TV11-huset, så i onsdags var det dags för maken att duka under för denna sjukdom från helvetet.
Efter att ha bevittnat hur han legat "för döden" ett par dagar, så började jag känna mig febrig (38,5). Hela dagen har vi tagit hand om barnen i skift och förhandlat om sovtid: "Om du får sova två timmar nu, så tar jag ut ungarna, men sen måste jag få vila och bada i fred när jag kommer in". Sen tänkte jag att man får ju rycka upp sig och göra sig lite extra fin nu när det är fredagkväll, så jag rotade fram ett gammalt underställ och raggsockar ur garderoben och tog en bild på dagens outfit. Glamouröst värre, va?
När kvällen sänkte sig verkade läget vara under kontroll, förutom att baby J var ovanligt gnällig och en temperaturmätning visade att hon fått feber - igen! Vi satte oss tillrätta vid matbordet för att ändå försöka få till någon slags helgstämning. Treåringen åt ett majskorn och kaskadkräktes sedan över hela bordet. So much for fredagsmys.
Där är vi nu och jag väntar bara på att det oundvikliga ska komma ifatt mig också..
Sådärja. Nu blir det nog jävlar i havet publikrekord ska ni se!