torsdag 21 juli 2011

I see dead people

Se följande framför er: en kvinna runt de övre 30 ligger i sängen och läser en bok, tårarna - och näsan - rinner i en strid ström, hon hulkar så svårt att hon knappt kan andas. Hennes man, som försöker sova, vänder lite irriterat på sig. Kvinnan gråter och gråter, men kan inte sluta att läsa förrän sista sidan är nådd. Så, nu har jag beskrivit det kanske inte så särskilt värdiga upploppet med The death and life of Charlie St.Cloud hemma hos oss häromkvällen..

Historien börjar med att den tonåriga Charlie St.Cloud och hans tolvåriga bror Sam olovandes tar grannens bil för att åka och titta på en baseballmatch. På vägen hem frontalkrockar de och när ambulanspersonalen finner pojkarna är de livlösa, men man lyckas rädda Charlie tillbaka till livet. Hans bror avlider dock.

Charlie växer upp, men lever lite som en enstöring och lämnar aldrig sin hemstad. Skälet är framförallt ett och hemligt: hans nära-döden-upplevelse har gett honom förmågan att se avlidna människor ("I see dead people") och varje kväll i tretton år träffar han sin lillebror och spelar baseball med honom i en skogsglänta. Om han missar solnedgången börjar Sam att blekna och därför kan Charlie aldrig resa bort. En dag träffar Charlie ensamseglaren Tess och blir djupt förälskad, men hur ska han kunna välja mellan henne och det löfte han gav till Sam att de alltid ska vara tillsammans?

Ja, nu tror ni förstås att ni har hela storyn klar för er, men så enkelt är det inte utan boken utvecklas i en riktning man inte riktigt kan förutse. Att den är oändligt sorglig och kanske lite sentimental på det där sättet som bara en amerikansk bok kan vara, det har ni redan förstått. Men rakt igenom är det också en skön stämning och bra humor som jämnar ut det sockersöta. Framförallt är det en otroligt fin historia, som gjord för filmduken, och det är ju ingen slump att den nu mycket riktigt finns hos en dvd-handlare nära dig.

Trots de tunga påsarna under ögonen dagen efter utläsning, så förlåter jag och haussar Charlie St.Cloud till alla och envar som behöver gråta ut.

Ben Sherwood har också skrivit den ganska omtalade The man who ate the 747 (Mannen som åt en 747).



Kommentarer:
Jag tror jag måste läsa den. Nu har jag visserligen redan sett filmen och spoilat mig men jag kan verkligen tänka mig att boken är vackert skriven och förtjänar läsas. Sentimentalitet och jag går liksom hand i hand.
 
Ja! Det förtjänar den verkligen. Save it for a rainy day, dvs närsomhelst den här sommaren..
 
Roligt att du gillade den här boken. Jag är verkligen inte en person som gillar sorgliga böcker och det har hänt mer än en gång att jag slutat läsa en bok när jag märkt just hur tragisk den börjar bli, men just denna boken är ju annorlunda. "The man who ate the 747" är också bra, men inte lika gråtmild så läser du den stör du inte makens nattfrid på samma sätt;).
 
Gud, jag skulle grata ihjal mig...Men den later bra, valdigt bra.

Man man bra av att grata ibland, tror jag sparar den tills en dag da jag verklgien behover det!
 
Javisst är det skönt att tjuta av sig lite ibland. Mindre skönt när man knappt kan andas dock... Men lägg den på lager tills en dag när du behöver den.
 
Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017 november 2017 december 2017 januari 2018 februari 2018 mars 2018 april 2018 maj 2018 juni 2018