söndag 16 oktober 2011

Om Ketchupmamman och andra mammor

Det finns bullmammor, curlingmammor, hönsmammor, ensamma mammor, Mamma Scan och Mamma mu och så finns det en Ketchupmamma. Har ni hört talas om henne? Karin Lindell, som hon egentligen heter, är en av Sveriges största bloggare i småbarns-/humorfacket. På hennes blogg får man inte läsa saker som: "Idag lämnade jag in nya arkitektritningar till Hilda och Tildas rum, det är faktiskt på tiden att de får varsin walk-in-closet, de är ändå fyra år! Sen var jag med de små änglarna i lekparken och Tilda ville prompt ha på sig en blå mössa!! Har ni hört något så tokigt? Lilla sötisen" Och så en jävla massa hjärtan och smilisar på det.

Ketchupmamman skriver i stället: "På en normalsöndag hinner jag eventuellt ta ut allt ur garderoben och placera det på golvet, och sedan försöker ungarna klä på sig allt samtidigt, medan maken entusiastiskt plockar upp gamla trasiga t-shirts och hojtar ”wow, denna ska jag spara, den kommer verkligen komplettera min samling av tiotusen trasiga tröjor som jag sparat för att ha som målartröjor trots att det mest är min fru som målar!

Ketchupmamman har gett ut en bok också, en krönikesamling om de första åren med barnen Samuel och Ellinor med undertiteln Saker jag inte vågat berätta för BVC. Den går i samma stil som blogginlägget ovan. Först tar hon en helt vardaglig, vanlig händelse om umgänge med andra småbarnsmammor, konsten att ta sig utanför dörren när man ammar, barnsäkerhet i hemmet och sen skruvar hon till den på ett sällsynt skarpt och roligt sätt. Ofta får du dig dessutom lite genusdebatt till livs. Karin Lindell bryr sig nämligen inte om att Samuel gillar rosa tröjor och att Ellinor klättrar i träd, till skillnad från våra klädtillverkare.

Karin Lindell är min idol. Ketchupmamman - boken - borde förlossningsavdelningarna dela ut som en del av startpaketet är min blygsamma åsikt. Det enda jag kan ha att invända mot den är att den lite väl mycket förstärker myten (min åsikt igen!) att livet med barn blir en återvändsgränd för att det någonsin igen ska gå att sova en hel natt/äta en middag ifred med sin man/träna och allt annat man gjorde pre-barn. Men samtidigt förstår jag att humor bygger på att överdriva, så jag antar att det är det hon gjort.

Hursomhelst, är du småbarnsförälder eller letar present till dylik, spring och köp!



Kommentarer:
Jag blir jättesugen på att köpa den här i present till en kompis som just fyllt år. Men hon säger att hon har dålig tid att läsa sen hon fick barn. Tveksamt om hon ens läst the Carrie Diaries som hon fick förra året (vågar inte fråga), och då påstår hon sig ändå va die hard SATC-fan. Kanske dumt då.
 
Det som är bra är att varje krönika bara är några sidor, så man kan läsa lite i sänder (vilket den vinner på). Säg åt henne att lägga in den på toaletten, för den behöver man gå på även om man är morsa...

Sen det här med att man inte hinner läsa när man fått barn. Well, jag säger bara att det är olika det där...
 
Ha ha, låter kul. Men jag är lite allergisk mot såna här böcker, kan inte hjälpa det. Antingen för att jag inte alls känner igen mig särskilt mycket i slitgörat att ha småbarn, trots att jag har mina tre med bara 4,5 år emellan. Men jag är ABSOLUT ingen super-mom för det och det är inte heller det jag menar. Jag reflekterade bara inte så mycket över att det var jobbigt när jag var mitt uppe i det. Kanske beroende på att jag var ganska ung (=23) när vi fick vårt första?Nu däremot, när den yngste är nio så kan jag känna: gud vad skönt att inte ha småbarn och jag är så glad över att jag inte ska ha fler.
 
Tja, den är inte för alla. Målgruppen är ju småbarnsföräldrar.

Men jag håller också med dig om att det kan bli för mycket fokus på hur jobbigt det ska vara att vara förälder. Stundtals tycker jag också det, men jag vänder mig lite mot de här: nu-kan-du-aldrig-mer-olyckskorparna.

Det som är bra med Ketchupmamman är att hon är genuint rolig och dessutom har en skön distans till sina ungar. Såklart att hon älskar dem över allt annat, men hon behöver inte skriva det i varannan mening. Såna bloggar/facebook-statusar kräks jag lite på i min tur. Alla dessa jävla hjärtan som sagt ;)
 
Himla roligt inlägg, jag håller med om det mesta du skriver.
Kram Mamma Maxi
 
Båda ytterligheterna är lika jobbiga, kan vi enas om det? :-)
 
Jag upptackte henne for ett par manader sedan och jag alskar henne, trots att jag inte ens har egna barn. Alskar hennes humor, hon slar ofta huvudet pa spiken och jag blir sa glad varje gang jag laser henne!
 
Har förstått att du är ett fan. man kanske skulle ge bort den här då till de där trötta mammorna i bekantskapskretsen?:) Håller helt med om att det behövs lite HUMOR i småbarnsdebatt/beskrivningarna. Jag som INTE har några barn kan meddela att det går ett positivt inlägg på 150 i bekantskapskretsen när det gäller livet med barn. Man blir ju inte direkt lockad om man säger så. och det måste väl ändå vara skönt att hitta någon som kan skratta åt eländet ocså när det är tuffa dagarn. Blev faktiskt nyfiken på att läsa själv även om jag är barnlös och inte har några kottar i sikte heller själv.
 
Emma, jag tror också bloggen kan uppskattas av fler än föräldrar.Som sagt, hon är ju universalrolig!

Bokomaten, har jag förstått det rätt att du INTE är gravid? ;) Bloggen tror jag är en bättre källa för barnlösa, Ketchupmamman boken gillas nog mest av småbarnsföräldrar. Om de har någon humor, annars förmodligen inte...
 
Hmmm, funderar på om inte ett av problemen med dagens småbarnsföräldrar är att vi är så verbala hela tiden och har så många möjligheter att uttrycka alla tankar om det söndertjatade "livspusslet" online.

Jag har läst lite inlägg av Ketchupmamman och de är ofta ganska kul, men de har ju onekligen ett visst perspektiv som alla kanske inte alltid uppskattar.

Skulle jag ge bort en endaste bok till småbarnsföräldrar så skulle det vara "I huvudet på en mamma" av Hanne Kjöller. Jag tycker hon skriver riktigt, riktigt sunt om föräldrarollen.

Dessutom så vågar hon ifrågasätta "allt gnäll" om hur svårt det är att få allt att gå ihop och sticker hål på den där ballongen om att man inte har något val eller personligt ansvar vad gäller hur man lägger upp familjelivet.

Jag kan själv erkänna att det kan vara lätt att beklaga sig lite ibland när man vadar igenom ytterligare en sjukdomsdag i land utan vabbrättigheter eller annat, men mitt familje- och jobbliv väldigt mycket självvalt så varför klaga där?

Att det ibland är svårt att räcka till är ju en sak, men man får ju ta eget ansvar för hur man handskas med olika stressmoment. Blir det för mycket obalans någonstans får man väl tänka om sina livsval. Svårare än så är det väl inte egentligen?
 
Men hjälp, jag förundras lite över vilka starka känslor detta väckt. Hur kom detta att handla om att en humorbok skulle vara värsta gnället? Personligen klassar jag den främst som "underhållning" och inte "problematiserande av småbarnsföräldrarollen".

Ja, boken/bloggen handlar om barn, en del av den är skruvade betraktelser av de galenskaper man kan få vara med om när man har barn med en genustvist, men att hon skulle sitta och gnälla 300 sidor upp och ner??? Det kan jag faktiskt inte alls känna igen mig i. Sen behöver man ju inte gilla hennes typ av humor, det är ju olika det där.

Hanne Kjöllers bok är jättebra den med, bör också läsas, men så underhållande kanske den inte är direkt.
 
Syftningsfel ovan: ...de galenskaper man kan få vara med om när man har barn, med en genustvist... ska det vara! Kommatecken gör skillnad ;)
 
Alltså, jag menade inte att Ketchupmammans inlägg är gnälliga, men däremot finns det mycket annat av just den varan i bok- och bloggvärlden.

Visst behöver man humor i familjelivet och olika böcker fyller olika behov. Själv plockar jag gärna upp en av Martina Haags böcker när jag behöver fylla på skrattförrådet.
 
Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017 november 2017