Fröken Smith är en blond, vacker ung kvinna som äger en tvättinrättning och en snövit ponny som heter Snowdrop. Stor idyll. Om det inte vore för att när Fröken Smith kommer innanför dörrarna drar hon av sig sin peruk, tar av lösnaglarna, sminket och blottar sitt rätta jag: en 400 år gammal, ohyggligt ond häxa, som äter grodägg och råttsvansar och misshandlar Snowdrop.

De enda hon värnar om (tycker om är nog för stora ord i fråga om Fröken Smith) är den förtrollade nyckelpigan Belsebub, som älskar att bitas och spotta. (”Spitty-spott” som han säger) och Satan, den svarta folkilskna hästen som ska vinna den stora galopptävlingen och göra Fröken Smith till också den rikaste häxan i världen.

Utanför byn där Fröken Smith håller till bor även flickan Judy med sin mormor Fru Judy under ett stort träd. Fru Judy kan också en del om trolldom, men nyttjar den, till skillnad från Fröken Smith, för goda syften. En dag kommer en stackars kalkon med strutsfjädrar förbi Judy och när de sätter honom på Fru Judys uppfinning Translatorn, som översätter djurspråk, så förstår de att han har blivit förtrollad vid ett tvätteri. Judy går in till byn för att snoka runt och finner snart Fröken Smith, som först tjusar henne, men sedan väcker misstankar. Nu börjar det stora äventyret där Judy & Judy sätter ut för att rädda den stackars Snowdrop undan häxans klor.

Den här underbara barnboken läste jag flera gånger när jag var liten. Idag är den en raritet och går knappt att få tag i i begagnat skick; det här exet hittade jag på biblioteket.

---