Minton är en terrier och Juliets (även kallad Jools) enda sällskap och tröst efter att hennes man, Ben, oväntat har avlidit. Hon är förstörd av sorg, har sjukskrivit sig från jobbet och sitter mest hemma i sitt renoveringsobjekt till hus och tittar på TV-såpor och gråter.

Jools familj försöker att hjälpa henne på olika sätt. Hennes mamma agerar kontaktförmedlare och låter sina bekanta anlita Jools som hundvakt/promenerare, allt för att hon ska komma ut ur huset. Hennes syster Louise köper i hemlighet renoveringsmaterial och låter Juliets granne Lorcan hjälpa henne att få ordning på ett rum i taget. Juliet börjar komma ur sitt skal, få in rutiner i vardagen och öppna sig lite inför tanken på att fortsätta livet utan Ben. En manlig hundägare aka potentiell romantik dyker upp, men då kommer ett bakslag som inte bara involverar hennes nyfunne vän utan också hennes syster och som riskerar att rasera hennes sköra bygge igen.

Detta är inte första "ung änka paketerad i ett chick lit format"-boken jag läser. Lolly Winston kom ut med den läsvärda Brustna hjärtans café för några år sedan och Marian Keyes likaså när hon skrev Anybody out there. Lucy Dillons Hundar, hus och hjärtats längtan står sig bra i denna trio. Juliets sorgearbete, tårarna, skuldkänslorna och ilskan är fint beskrivet av Dillon och hundfaktorn kan säkert också tilltala ett stort klientel, men personligen är jag väl ingen hundmänniska, så jag kan inte påstå att det väcker så många "naaaaw-känslor" hos mig.

Nästan intressantare finner jag kapitlen om den högpresterande systern Louise, kanske för att jag lättare kan relatera till henne vad gäller att få ihop sitt yrkesverksamma liv med barn och sig själv. Hennes man tar inget ansvar för hem och avkomma och hon finner det allt svårare att upprätthålla fasaden av det perfekta livet (inga likheter med min egen situation här vill jag bara påpeka!) Jag kan mycket väl förstå att Louise börjar se sig om efter alternativ, men jag tycker inte riktigt att Dillon lyckas sälja in kovändningen på slutet.

Trots änketemat och den (av naturliga skäl) relativt låga romantikfaktorn är Hundar, hus och hjärtats längtan trivsam att läsa, absolut en kandidat i facket mysig/lättläst när man behöver den typen av böcker, vilket jag definitivt gör ibland!

---