Jag hade mina föraningar om You had me at hello av Mhari McFarlane då både Mind the Book, Enligt O och Hyllan hyllat den på senaste tiden.

Så med osunt höga förväntningar började jag på historien om Rachel, rättegångsreporter i Manchester, som precis brutit upp med sin fästman Rhys, till hans och omgivningens stora chock. Rachel försöker skapa sig ett nytt liv som singel när hon en dag springer på sin bästa vän sedan universitetstiden, Ben, och det visar sig att han flyttat till Manchester med sin fru. De har inte setts på tio år, men Rachel inser snabbt att tio år är inte tillräckligt för att läka ett brustet hjärta; hon är fortfarande hopplöst förälskad i Ben.


Ja, jag vet att det låter förutsägbart på pappret, men låt mig få säga så här: det finns chick lit och det finns chick lit, som inte ens borde få kallas chick lit eftersom det betyder att många kvinnor - och män - kommer promenera raken vägen förbi den och tänka att "det där är inte för mig". Men skit nu i genreindelningen och tro mig: You had me at hello kan visst vara för dig.

Den är för dig som vill skratta lågt och högt, som vill gråta, som vill läsa något språkligt snillrikt, något smart, brittiskt och Manchesterikt med 90-talsreferenser, som någon gång har varit olyckligt kär, som vill ha en god historia om en kvinna, hennes jobb och hennes vänner, som visar att det mesta av våra liv är vardag vi måste kämpa oss igenom, men som ibland ger hopp om något annat och som inte har ett av de där vidriga sluten där någon dör (ja, jag menar En dag).

Mer än banalt så tycker jag snarare att den här debuten är briljant.

Tror ni mig fortfarande inte kan ni läsa citaten från boken nedan och ändra er:

I'm back to factory settings. Clean slate. start again, only way is up, as the great philosopher Yazz said (Rachel om att bli singel)

"Uh" I have a forkful of green leafy mater stalled halfway to my mouth and I plonk it back down on the edge of my plate, so I don't look like one of the gorillas in the mist with the vegetation being oberved by five Dian Fosseys. (När Rachel som nybliven singel mitt under en middag få frågan om hon vill ha barn)

Mmm, hmm, I say making the emphatic closed-mouth smile with vigorous nod that means "uh-huh, on a nippy day in hell" (Rachels svar på frågan från ett riktigt stolpskott till date om de ska ses igen)

---