måndag 27 maj 2013

En man som heter Ove och den stora gråten

Ove är 59 år, en klassisk surgubbe som bor ensam i samma hus sedan 40 år tillbaka. Han kör Saab och har inget till övers för de som inte gör det. Han har heller inte mycket till övers för folk som t.ex. inte kan backa med släp, som äter konstig mat och framförallt så tål han inte när någon kör förbi hans hus fastän det står en STOR skylt som säger att bilkörning ej är tillåtet inom bostadsområdet.

En dag flyttar det in en iransk-svensk familj mittemot som inleder grannsämjan med att meja ner Oves brevlåda med en släpvagn och sedan komma över med hemlagad mat: kycklingspett och gult ris.. Dessutom stör de Ove precis på dagen när han bestämt sig för att dö. Inte undra på att han blir upprörd.

Så börjar historien om en arg man, en sorg, en katt och en osannolik vänskap.


Fredrik Backman är journalist, bloggare och författare. Den andra boken han fått utgiven är en "bruksanvisning" till sin son: Saker min som behöver veta om världen ("det är faktiskt inte så himla lätt som det ser ut det här med att vara förälder. -- Man ska veta att det heter ”lekhage” och inte ”octagon”. Och att när förskolepersonalen refererar till något som ”naturens eget godis”, då menar de nästan aldrig bacon." Fredrik Backman verkar älska bacon. Och ost. Och mackor, helst med bacon på. Jag har följt honom i sociala medier i flera år och hans komik går rakt in i min skrattmuskulatur. Jag vet få som är så träffsäkra.

Ändå drog jag mig lite för att börja på Ove. Jag var en smula rädd att den skulle vara flåshurtigt skröneaktig i stil med Hundraåringen (som jag förvisso inte läst, men som jag har mina fördomar om och som Ove på sina håll jämförs med..)


Men det fanns ingen anledning til oro, om någon har samma förbehåll. Ja, jag fnissar åt Oves inspektionsrundor, vresighet och hans handfallenhet inför den iranska Parvaneh som oombedd sveper in i hans liv. Men det är inte hysteriskt utan skarpsynt och kärleksfullt om Ove och en generation av män med verktygslådor och principer.

Vad jag alls inte hade förväntat mig var att Ove skulle beröra mig så. Det dröjde inte många kapitel innan tårarna rann och jag snöt mig och emellanåt hulkade av gråt. Och ibland så började jag frustande skratta genom snor och tårflöde, då Backman plötsligt mitt i det sorgliga levererar en mening som i sitt sammanhang blir vansinnigt rolig.

Han har skrivit en fantastiskt fin feelgood, Fredrik och jag har nog inte läst en bättre bok i år. Fem baconskivor!



Kommentarer:
Precis så var det för mig också! Förväntade mig något a la Hundraåringen (som jag inte heller har läst pga tror fördomsfullt att jag skulle avsky). Och så slutade det med att jag storgrät mig igenom boken. Fem bacon från mig också :-)
 
Håller med, jag skrattade och grät om vartannat och älskade boken!
 
har denna stående i bokhyllan. Låter onekligen som man har trevlig läsning framför sig!
 
Ja, jag blev också förvånad över att jag grät. Emellanåt störde jag mig på att Parvaneh var så jobbig, men sedan har jag läst på bloggen att Fredrik har en iransk fru och säkert inspirerats mycket av henne. Kul och sorglig bok!
 
mycket högt på Mind the Book-listan!

en av de sista meningarna jag minns är ung. "och 3-åringen blev 7, så där respektlöst som bara 3-åringar gör" mkt charmigt språk. även mina Café/100-åringen-fördomar fick jag ta tillbaka
 
KOnstigt. Jag avskydde den och orkade inte läsa till slut.
 
En av de bästa böckerna jag läste 2012! :)
 
Det här verkar vara en älska-eller-hata-bok av kommentarerna att döma (fast mest positivt), lite som Ove själv, tänker jag :)
 
Jag läste och gillade mycket, men den var ju enormt vemodig! Hade nog tänkt mig mer skratt.
 
Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017 november 2017 december 2017 januari 2018 februari 2018 mars 2018 april 2018 maj 2018 juni 2018