Sofie Sarenbrant är en av senaste årens mest produktiva deckarförfattare med inte mindre än fyra utgivna böcker sedan 2010. Liksom många andra i deckarvärlden har hon motat in sin domän och låter delvis sina böcker utspela sig i det skånska samhället Brantevik men också i Stockholm.

Vecka 36 är en av dem som är förlagd till Brantevik där två stockholmspar semestrar ihop. Bästa vännerna Agnes och Johanna är båda gravida och inväntar ivrigt att få dela föräldraledigheten ihop. Så försvinner plötsligt Agnes en kväll - spårlöst - och genast riktas misstankarna mot hennes man Tobbe. Hur var äktenskapet egentligen och har han någonting att dölja?

Det är en annorlunda infallsvinkel Sarenbrant fått till. Här råder inte de initiala tveksamheterna, som vid många andra försvinnanden, att Agnes valt att gå under jorden av fri vilja, men man förstår inte varför någon skulle vilja föra bort eller göra en höggravid kvinna illa och tanken på det är förfärande. Jag läser vidare med ängslan och oro över hur detta ska utvecklas, kanske också blir mer berörd då jag själv varit gravid ett par gånger.

Boken är berättad genom flera personers perspektiv: väninnan Johanna, den otrevliga journalisten Rosenlund, poliskommissarie Lars Räffel och Tobias, Agnes man. Med tanke på att han också är huvudmisstänkt så funderar man som läsare hur mycket av hans betraktelser som faktiskt är sanna... Vecka 36 är lättläst, håller absolut som underhållning för stunden och slutet - som inte ska avslöjas här - är så pass överraskande att jag också känner att Sarenbrant inte är så förutsägbar som man kanske kan förledas att tro.

En stor invändning har jag emellertid mot korrekturläsningen av Vecka 36 (eller är det bara i e-boken?) då det finns en hel del felaktiga särskrivningar. Jag blir vansinnig av det här när jag läser och jag hoppas verkligen att mer krut har satsats på korrekturen i kommande böcker..

---