lördag 23 augusti 2014

En smak av vin

Jag hänger fast vid Frankrike en liten stund till innan jag låter den svenska hösten göra sitt intåg. I Provence påbörjade jag En smak av vin av Joanne Harris (Chocolat), en bok som förtjänar ett omnämnande.

Jay är författare, men vid 37 års ålder börjar det se ut som om han också är en one-hit-wonder, för efter succén med Applejack Joe, så har han inte producerat någonting på tio år. Förlagan till Applejack Joe är en före detta gruvarbetare och trädgårdsfantast, som Jay spenderade några av sina barndoms somrar hos.

Joe med sina fröer och
viner, som lärde Jay allt han vet om plantering och som plötsligt en dag är borta utan att säga adjö, något Jay aldrig förlåter - och heller inte glömmer. 25 år senare skvalpar de sex viner i källaren som Jay lyckades rädda efter att Joe försvann och hans hus demolerades och en dag är det nästan som om vinerna förmår eller i alla fall inspirerar Jay till att köpa ett förfallet slott i Frankrike och lämna allt bakom sig.

Efter Chocolat, som är Harris mest kända bok (och som filmades), så kan man kanske missta henne för att skriva plain feelgood. Men både En doft av apelsin, som jag tidigare läst, och En smak av vin är mer än myslitteratur och berör på ett djupare plan.

Det är förvisso fransk landsbygd och pittoreska byar, egenodlad frukt, vin, författarliv och en gnutta magi, men det är också en ganska mörk historia som berättas, om ensamhet, utanförskap och den sociala kontrollen i små samhällen. Kanske lite för repetitiv på sina ställen, men totalt sett en fin historia.

Jag gillar generellt att läsa böcker som på något sätt relaterar till orter jag besökt och även om jag inte varit i just Lansquenet (för byn existerar inte i verkligheten) så gav det en extra känsla att jag påbörjade En smak av vin under en semester på franska rivieran. Jag drabbades också av ett visst mått av förvirring då jag parallelläste den med Steglitsan (Donna Tartt), i vilken jag hade nått fram till avsnittet där Theo Decker lär känna en möbelsnickare medan Jay i den här boken har sin Joe. Pojkar som tyr sig till morfarsfigurer verkar vara grejen i sommar.


En bild från en av våra typiska middagar på rivieran med smak av rosévin och charkisar. Terassen med stort T i bakgrunden.



Kommentarer: Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017 november 2017 december 2017 januari 2018 februari 2018 mars 2018 april 2018 maj 2018 juni 2018