fredag 16 januari 2015

If you could see me now

Inom chick lit finns en subgenre som kanske kan kallas magic chick lit; alltså romantiska historier med övernaturliga inslag. I If you could see me now är de magiska momenten representerade av änglar. Tydligen ser de ut precis som vem som helst, t.ex. som en cirka 27-årig grabb med hoodie och converse som heter Ivan. Men vem som helst kan inte se dem. Änglarna besöker människor i behov av särskilt stöd, i Ivans fall oftast barn. Det är så han träffar Luke, som blir hans nya lekkamrat. 

Lukes riktiga mamma är oberäknelig, alkoholist och saknar impulskontroll, så pojken bor i stället hos sin extremt beräkneliga moster Elisabeth. Som kompensation för sin syster har Elisabeth blivit den ansvarstagande, som sorterar allt i räta rader och inte har ett dammkorn inomhus. Hon har inte följt en enda impuls i hela sitt liv och även om hon tar hand om Luke, så är hon inte mycket för att leka och visa öppen tillgivenhet. Ivan älskar att stoja och hitta på bus och Lukes värld förändras, men inte bara hans då det en dag visar sig att Elisabeth också ser saker som andra människor inte gör. 

Nä, den här boken didn't do it for me. Primärt för att den var "för söt". När jag plockar upp den här typen av böcker är det oftast för att jag har ett behov av att fly in i något romantiskt, men romantiken uteblir till stor del här. Det utvecklas en relation mellan Ivan och Elisabeth, men den är så oskyldig att den är nästintill platonisk - och kanske lika bra det, då Ivan är som ett stort barn, så det blir lite konstigt med en kärlekshistoria överhuvudtaget. Bokens fokus ligger mer på Elisabeths inre utveckling som människa, men jag måste säga att även den är lite vag. Ja, hon lär sig släppa loss lite genom att måla ett rum med andra färger än grått och vitt, men vad mer? 

Den magiska biten, att Ivan är en ängel, stör mig märkligt nog mindre, efter ett tag så tänker jag inte så mycket på den här dimensionen. Jaha, nu har Ivan och hans fellow ängel-kollegor möte, helt normalt, ja. 

Annorlunda upplägg, både lite smårcharmig och sorglig, men ett nja från mitt håll.





Kommentarer: Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017 november 2017 december 2017 januari 2018 februari 2018 mars 2018 april 2018 maj 2018 juni 2018