Already Dead (Redan död) börjar bra, ångestladdat, och jag tänker att jag ska få tillfälle att omvärdera Stephen Booth vars Svarta Hunden jag inte blev helt såld på.

Det är en regnig sommar i Peak District. Eller regnig räcker nog inte som beskrivning. Det är konstanta skyfall, det är fuktigt och dimmigt, det är en överhängande fara för översvämning. Mitt i detta hittas en man drunknad i en vattenpöl i skogen. Det är mycket oklart om han bragts om livet och nederbörden har sopat bort alla bevis.

Diane Fry kallas in från Birmingham, lika charmig som jag minns henne från Svarta hunden, dvs inte alls. Hon vill inte vara där, hon gillar inte sin chef, hon passar inte in och hon gör inga vidare framsteg i utredningen heller. Dessutom är inte hennes forna kollega Ben Cooper på plats. Ben är tjänstledig, traumatiserad efter att hans fästmö har dött i en mordbrand. Kollegorna försöker nå fram till honom, men utan framgång, då han håller sig för sig själv och mest ägnar sig åt att köra omkring i timtal i bilen, dag som natt.


Det har kommit ett antal böcker mellan Svarta Hunden och Already Dead, så jag vet inte hur relationen har utvecklats mellan Diane och Ben, men vad jag kan döma så har den inte gjort det alls, utan det finns fortfarande en kärvhet, för att inte säga misstänksamhet, mellan dem. Den förstärks av att Ben beter sig märkligt och är på fel platser vid fel tider och Diane anar att han kanske har en inblandning i dödsfallet.

Det tog mig lång tid att läsa ut Already Dead. Den lovande början höll inte utan boken blev allt segare. Den makliga takten i utredningen, det deprimerande regnandet, den tvära Diane, det hjälpte inte. Det var inte så spännande helt enkelt och den här gången förmådde inte ens Derbyshires natur att bättra på känslan. Det är ett dåligt tecken när jag inte ens brydde mig om gåtans upplösning utan bara pliktskyldigast läste till slutet.

---