Om den ädla konsten att tämja en duvhök handlar den självbiografiska boken H som i Hök av Helen McDonald.

Hon är falkenerare till yrket och har tränat ett antal pilgrimsfalkar, men inte gett sig på den stolta, oberäkneliga duvhöken. När så hennes far plötsligt dör bestämmer hon sig och köper duvhöken Mabel. Hon fyller frysen med rått kött och isolerar sig med sin förlamande sorg och sin nya familjemedlem. Hon lever som i ett töcken där hon slutar ta hand om sig och bara ägnar dagarna åt att försöka träna fågeln med varierande framgång.

Tveksamt generellt utfall på om tämja en duvhök är bästa sättet att tackla förlusten av en närstående, men för Helen ger det mål och mening och är samtidigt en källa till frustration och knäckt självförtroende.


Det är fascinerande hur Helen McDonalds passion och kärlek för rovfåglar smittar av sig. Hon beskriver i detalj fjäderdräkt, instinkter och beteende samt refererar ständigt till författare TH Whites 1700-talsbok om hur han försökte tämja höken Gos med misslyckat resultat. Då börjar jag också utifrån ett nyvunnet intresse googla duvhökar! Jag gillar det faktamässiga och rutinerna i träningen samt att händelserna tar plats i England med promenader på heder och inne i Cambridge. 

H som i Hök är inte en helt lättillgänglig, stundtals svävande, en ornitologisk faktabok varvad med filosofiska och historiska betraktelser kombinerat med en ovanlig sorgebearbetning, men den liknar ingenting jag har läst förut så den får stora O som i Originell.

---