tisdag 30 juli 2013

Den perfekta omeletten

Den perfekta omeletten är skriven av den brittiska journalisten Peter Mayle, som för något decennium sedan gjorde stor succé med den självbiografiska Ett år i Provence, som handlar om hur han och hans hustru köpte ett hus i södra Frankrike med allt vad det innebär av franskt lynne, mat och franska hantverkare. Något av en Priset på vatten i Finistère, fast feelgood.

I Den perfekta omeletten reser den matintresserade Peter Mayle Frankrike runt för att lära sig mer om den regionala matkulturen. Den extrema matkulturen får man kanske säga, för här handlar det om helglånga festivaler och ordensritualer till t.ex. grodlårens, sniglarnas och tryffelns ära (helt seriöst!). Han berättar också om t.ex. vinauktioner i Bour: ett riktigt maratonlopp genom Bordeauxs vingårdar, där vätskekontrollerna består av vin.. Och nej, så särskilt riktad mot vegetarianer är ju inte boken, förutom kapitlet om omeletter förstås.

Utförliga beskrivningar av måltider lagade med omsorg (och inte så sällan vitlök och grädde), väl utvalda viner, calvados efter middagen får det att vattnas i munnen när man läser. Det här är en lovsång till lokalproducerade råvaror och slow food. Den franska matsnobbismen återvänder Mayle till upprepade gånger, då han har gott om franska bekanta som inte helt oväntat hävdar den franska överlägsenheten i matlagning. Men det är ju inte utan att de delvis har rätt. Fransk, dålig snabbmat finns det också gott om, men att gå och handla på en fransk marknad, äta ute på en bra bistro, det är ofta något annat det än Sverige.

Det här är en gemytlig, ofarligt underhållande äldre-generationsbok och en helhetsupplevelse för mig eftersom jag befann mig i landet när jag läste och samtidigt skyfflade in kittostar, rosévin, pain au chocolat, patéer, oliver - fast inte nödvändigtvis i den ordningen. Lustigt nog åkte jag också i princip förbi Bourg en Bresse när jag läste avsnittet om de berömda kycklingarna från platsen.



Kommentarer:
det betyder mycket att läsa den här typen av bok i rätt mijö!

blir återigen grymt Frankrikesugen av dina inlägg
 
Åh, men vet du jag läste också just den här när vi skulle köra genom Frankrike och jag trodde att vi skulle till Provance (så blev det aldrig). Håller helt med om att vissa böcker kräver sin miljö, så även denna.:)
 
Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

Arkiv

juli 2008 augusti 2008 september 2008 oktober 2008 november 2008 december 2008 januari 2009 februari 2009 mars 2009 april 2009 maj 2009 juni 2009 juli 2009 augusti 2009 september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 januari 2010 februari 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni 2010 juli 2010 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti 2011 september 2011 oktober 2011 november 2011 december 2011 januari 2012 februari 2012 mars 2012 april 2012 maj 2012 juni 2012 juli 2012 augusti 2012 september 2012 oktober 2012 november 2012 december 2012 januari 2013 februari 2013 mars 2013 april 2013 maj 2013 juni 2013 juli 2013 augusti 2013 september 2013 oktober 2013 november 2013 december 2013 januari 2014 februari 2014 mars 2014 april 2014 maj 2014 juni 2014 juli 2014 augusti 2014 september 2014 oktober 2014 november 2014 december 2014 januari 2015 februari 2015 mars 2015 april 2015 maj 2015 juni 2015 juli 2015 augusti 2015 september 2015 oktober 2015 november 2015 december 2015 januari 2016 februari 2016 mars 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 juli 2016 augusti 2016 september 2016 oktober 2016 november 2016 december 2016 januari 2017 februari 2017 april 2017 maj 2017 juni 2017 juli 2017 augusti 2017 september 2017 oktober 2017 november 2017 december 2017 januari 2018 februari 2018 mars 2018 april 2018 maj 2018 juni 2018