The given day utspelar sig i Boston vid tiden för första världskriget och bottnar i en verklig händelse: den stora polisstrejken 1919 för bättre anställningsvillkor. Poliserna hade usla arbetsförhållanden med dåliga löner, 80-timmarsveckor och polishus som var sanitära olägenheter. Till slut fick kåren nog och gick ut i en massiv strejk som ledde till upplopp och militära ingripanden.

Vi möter Luther Laurence, otursförföljd, svart baseballtalang på flykt undan rättvisan, Danny Coughlin, idealistisk polis och andra generationens invandrare från Irland, som har känslor för familjens husa Nora. Och så är det Babe Ruth, legendarisk baseballstjärna, genom vars ögon vi får ett utifrånperspektiv på behandlingen av svarta, polisstrejken och den egna karriären.

Det här är en gripande, väl researchad roman som handlar om spanska sjukans härjningar, om villkoren för svarta och invandrare i USA, kanske lika aktuell nu som då. Den är mindre hårdhudad och ironisk än Lehanes andra alster och med ett djupare, personligt engagemang, tror jag. Här, som alltid, står dialogen ut och är helt strålande med knivskarpa formuleringar som aldrig är pinsamma. Det är bland annat därför jag älskar hans böcker.

Låt inte de drygt 700 sidorna avskräcka, för det är en historia att uppslukas av och den går fort att läsa. Min enda invändning är att om man liksom jag inte kan något om baseball är det svårt att uppskatta detaljnivån i de matcher som referreras..